07 november, 2012

Producent närmare konsument eller bonde+kock=sant


Foto Madeleine Landley
Solen ger ett varmt sken men det är verkligen svinkallt på gården framför den röda manngårdsbyggnaden. Ett par långkalsonger hade känts bra. Fötterna är rätt kalla för jag har gummistövlar och alldeles för tunna sockor. Orutinerat hinner jag tänka.

Ett gäng matbloggare står i en halvcirkel. Vi är på besök hos Mats Eriksson, mjölkbonde och hans fru på Svista Gård i Bälinge väster om Uppsala. LRF har bjudit in oss då LRF, från och med i år är presentatörer för de tre deltävlingarna för Årets Kock.

Besöket börjar vid mjölkningsrobotarna där korna går in en efter en. Vi får veta att varje ko mjölkar i snitt 27 liter per dag. En del vill bli mjölkade 3 gånger per dygn, andra 1,5 gånger lite beroende på om de gett mjölk en längre period eller ej. Genom märkningen i öronen och antenner som finns runtom kan korna inte bli mjölkade utan att ha minst 6 timmars mellanrum. Maskinen känner också av om kon fått en kalv och har råmjölk i spenarna. Den mjölken mjölkas inte ur till oss konsumenter som tur är. Den vill man ju använda till kalvdans.

De 2 maskinerna har varit en stor investering som kostat 2,6 miljoner. Det tar ca 10 år att få tillbaka den investeringen berättar Mats. 

Mjölkmaskinen känner av att varje spene är färdigmjölkad och slutar då mjölka och vi ser när mjölkroboten slutar mjölka spene efter spene. Rätt fantastiskt. Mjölkningsrobotarna har förändrat våra liv berättar Mats fru lite senare. Vi har grannar som måste börja mjölka kl 3 på morgonen. Det blir inga kvällar då utan man måste lägga sig kl 8. Har vi fest hemma kan det hända att de går direkt från festen för att börja mjölka korna. För oss har rutinen ändrats genom att Mats går upp vid 6 och ut till ladugården. Samtidigt kan larmet från roboten gå både 12 och två på natten och då måste man gå ut till ladugården för att kolla att korna mår bra och att inget har hänt.

Gården är stor. Ca 280 hektar där man odlar det som korna äter. Gården är kravmärkt. Bl a odlas vete och raps. Rapskakan dvs när oljan har pressats ur, går tillbaka till korna. Men i år var det bra pris på rapsen och då sålde vi den istället berättar Mats. Att odla enligt krav är en utmaning och kul.

Vad innebär det att vara en ekologisk bonde frågar Alice Brax, LRF. Mats svarar att "när man lägger om blir själva växtodlingen mera intressant". Att inte dra på sig ogräs. Flyghavren är det minsta problemet. Största är kvickrot och tistel.

Vi fortsätter till nästa dörr på ladugården och går förbi en ”behållare” med ensilage, egentillverkat djurfoder. Ensilage är fermenterade vallväxter som blandas med kraftfoder och "skruvas" in i stallarna. Ganska många kvigor dvs som väntar sin första kalv står i ett bås nära oss när vi kikar in i stallet. De är jättevackra! Intill går andra kor i sk lösdrift. Runt knuten finns en avdelning för ganska små kalvar. Att de är ute är bra för dem då de håller sig friska. Inomhus finns många små kalvar som är ca 2 veckor. Väldigt söta när de både är lite rädda och nyfikna. Slickar lite på mitt finger. Brrr jag börjar bli verkligen frusen. Stallarna är inga varma ställen. Lika kallt inomhus som utomhus vilket också gör att djuren får en tjock hårrem på vintern. Jag börjar se fram emot att få äta lite i värmen inne hos Viktor Westling, Årets kock 2009 som också vann guld på Kock OS i Erfurt.

Viktor Westerlind står vid spisen när vi kommer in. En värmande trattkantarellsoppa väntar oss. Mums! Vid spisen ligger läckra bitar av ryggbiff med en rejäl fettkappa ligger redo att göras helt klara i ugnen. Till det serveras ugnsbakad selleri, brun sås, fräsch sallad, lätt picklade grönsaker i 1-2-3-lag, bröd med eget kärnat smör. Allt är väldigt gott.

När vi börjar äta berättar Viktor lite om sitt jobb. Det låter kul för att det är så varierande med happenings som den vi är på. Någon resa ut i europa, gästspel osv. Tack vare det har han även kunnat träna till Årets kock. Viktor jobbar minst i Stockholm om det inte är recept och foton. Det har blivit en hel del i Norrland av någon anledning. Då åker han till minde ställen. De som verkligen behöver inspiration säger han.

Viktor berättar lite mer om Årets kock där det är 12 som tävlar. Den som vill vara med och tävla börjar med att skicka in ett recept på en valfri varmrätt som sen ska lagas upp i 8 portioner. 2 veckor innan får man reda på om man gått vidare till semifinal som hålls på två ställen. Sen kommer de 8 bästa från båda seminfinalerna får tävla en gång till i en sista chansen i Gtbg, 28 november. Där måste man göra sin rätt igen. Feedback från juryn vad de tyckte hjälper när man tränar inför finalen som avgörs 2 månader senare. Till finalen får man en intränad uppgift på ett tema med en eller 2 huvudråvaror. 2*14 tallrikar ska beredas på 5 timmar. Inför finalen skriver man recept och tränar in ena rätten. Dagen innan får alla deltagare en råvarukorg och ur den ska man göra en huvudrätt.

Viktor berättar också lite om Food Scout men det får du läsa om lite senare.

Däremot måste jag berätta om bloggarna som är ett skönt gäng. 

Ronnie Nilsson bakar med framgång i Hela Sverige bakar. Att vara med i programmet är något av de roligaste han någonsin gjort. Ronnie bloggar på UNT och Twittrar. Jag håller verkligen tummarna för honom i tävlingen.

Ulrik och Karin startade Uppsala kamratmat 2011 och började blogga i April. Bloggen heter Glimten i grytan. Roligt att höra om deras tillställningar som de anordnar för kompisar och kompisars kompisar. Olika teman avlöser varandra. Allt från kafferep till tapas. Till nästa tillfälle letar de fin högrev och jag tror de fått ett bra tips av Mats Eriksson. Här kan du läsa om dagens besök.

Sandra skriver på Sandras matkrypin och är student. Här har hon bloggat om dagen. De veckor som är tentaveckor blir det fler inlägg berättar hon. Besöket på gården idag är det första event hon är på. Skoj att träffa henne.

Alice Brax är veteranen i gänget. Hon har bloggat på Brax on Food sedan 2004 och jobbar idag på LRF. Under hösten jobbar hon 20% med Årets kock och får vara med på alla delfinaler. Lyckost!

Johan Hedberg på Matgeek träffar jag för första gången fast vi känt till varandra rätt länge. Han älskar Frankrike och dricker champagne på tisdagar. Berättar om jakt och att han jobbar en hel del på nätterna då barn, familj och hund tar tid. Roligt att han också kommer från en gård utanför Sala.

Anna Blomberg Behjat jobbar på LRF med kommunikation och med sociala medier då Alice är föräldraledig. För hennes del blir det mycket Årets kock i november. Hon vill förstärka bandet mellan producent och konsument ännu mer. Hon twittrar här.

Madeleine Landley skriver på Landleys kök sedan 2010 och bloggar för Foodmonitor. Hon är Årets kockbloggare för SCAN. När man ser hennes blogg förstår man att hon är grafisk formgivare. Bloggen bygger på recept, mestadels husmanskost, lättlagat är hemligheten. Madeleine skriver om dagen här.

Alla andra bloggare har jättefina bilder från dagen. Kika där på alla fina kor!

2 kommentarer:

Alice sa...

Vad fint du skriver Kinna. Jag gillar hur du förklarar begreppen som ensilage och kviga. Det är långt ifrån alla som vet vad de betyder.

Kinna Jonsson sa...

Tack Alice! Besöket var verkligen väl genomfört. Tack vare att vi satt ner och tog det lite lugnt hann jag också skriva en hel del - vilket du ser. =)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...