29 juli, 2009

Spännande och fin choklad i Kivik

"Agneta har varit på Fiji och lärt fijianerna att göra drickchoklad och du måste åka dit" säger Spettkaks-Karin. Så nästa dag när jag är på väg till Kivik letar jag upp den pytte-pyttelilla skylten till Chokladkultur som ligger strax efter macken. Bakom den blygsamma ingången finns massor av spännande och god choklad och framför allt en fascinerade person som mycket riktigt varit på Fiji och lärt ut att göra drickchoklad. Det hela började 2004 då hon sadlade om från förskollärare och började tillverka choklad.

Hennes son bläddrade i Lonley Planet och såg att den fijianska flaggan har ett lejon med en kakaofrukt mellan tassarna. Därför skulle han leta upp kakao till Agneta. Men fijianerna visste inte att de hade odlingar utan hade arbetat med odlingarna utan att veta vad det var. Kakaoplantagerna hade övergivits då engelsmännen lämnade Fiji på 70-talet och kunskapen om odling och kakaoodlingarna hade då fallit i glömska...Sonen upptäckte också att det växte vanilj som ogräs och att sockerrör var deras enda industri. Vilken fantastisk kombination av råvaror!

Sonen föreslog att fijianerna skulle använda kakaon och dricka den som mexikanerna och Agneta åkte först till Mexico för att jobba på plantage en vecka för att lära sig och sedan till Fiji för att hålla chokladprovning på plats. Men varför är det så viktigt med choklad undrar jag? Då säger Agneta att den rena chokladen innehåller 540% mer antioxidanter än blåbär. Det är viktig näring för det här folket och därför angeläget att de lär sig om odlingen och beredningen. Projektet Cocoabello som de startade har nu löpt i 4 år i bl a samarbete med Sida.*

Vidare berättar hon att fettet har så mycket antioxid att det inte härsknar och kan ligga under ekvatorns sol utan att bli dåligt. Chokladkakorna på bilden är stora (ca 10*8 cm) och tunna med vallmofrön, rosépeppar och andra läckra saker på.

Agneta och hennes man var fruktodlare i 17 år och hon använder smaksättare i sin choklad som ligger henne nära. Äppelblommen kommer från Ranelids ekologiska äppelträd. Blommornas smak har extraherats med Absolut vodka. I flaskan som Agneta visar ser jag en mörkt brunaktig vätska. Agneta säger att med lite olika försök har hon hittat en kombination av choklad och essens som ger en fin smak. Och jag kan inte annat än hålla med. Äppelblomchoklad är verkligen gott!

Jag kikar runt på alla olika sorter och blicken faller på smaken Svensk skog smaksatt med granskott. Den är ljuvlig och enligt Agneta kallas granskott för Nordens citroner. Men det blir liten produktion för skotten måste användas inom en halvtimme. Mycket läckra med bitar av granskott i!
De små musteriernas juice från Transparent Blanc och Belle Boscop används och man känner att de ger olika syra i chokladen. Enligt Agneta finns inte bättre äpplen.
Innehållet i asken kan man tillsätta i mjölk eller vatten, vispa kraftigt för att få ett rejält skum och vips har man en fin drickchoklad. Vatten kanske är främmande för oss idag men alla drack med vatten förr. Hos Farmor fick jag blanda kakao, socker och vispgrädde i botten av en kopp. Sen hälldes hett vatten över och ibland hade man redan ätit upp blandningen när Farmor kom med vattnet... Agneta bekräftar att så drack alla drickchokladen. Var det födelsedag eller fest kunde man få mjölk istället för vatten.

Här kan du höra Agneta berätta lite om tillverkning och drickchoklad.



*Den ideella föreningen Cocoa Bello svarar för utbytesprojektet mellan Sverige och Fiji med stöd av Sida och Ungdomsstyrelsens program för utbytesprojekt med utvecklingsländer. Utbytet sker med systergruppen Tailevu Province Cocoa Growers
and Producers Co-operative Association Limited, en regional sammanslutning av kakaobönder.

1 kommentar:

Fredrik sa...

Kul! Finns ju även Österlenchoklad(skåne-tranås), fast kanske inte riktigt lika spännande bakgrund (eller vad vet jag?)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...