Skeppsbron och Le Rouge

Stenbecks gran är grann där den står på Skeppsbron. Jag har nu tagit ett par längre promenader igenom Stockholm på morgonen då det är folktomt och absolut bäst. Vinden biter i kinderna längs kajen men har man bra med kläder på sig så är det inte kallt.

Inte långt härifrån ligger gamla Källaren Diana där nu Le Rouge huserar. Vi hade nöjet att äta där före jul och det var det bästa jag ätit i Sverige. Meny med vinpaket - helt i min smak. Tveka inte om du är där - ta det.

I korthet serverades en amuse bouche, krabbsallad, gåslever ravioli i buljong, blankette de veau med senapssås, ostbricka med bl a kvittenmarmelad, frukt/kryddbröd och pommeau. Litet minus för en tunn, tunn hårdostskiva som jag har för mig var Appenzeller. Sån ost vill jag äta i tjockare bit.

Till efterrätt fick vi en Savarin indränkt i kaffe och rom på en bädd med aprikoser. Här serverades en kir på cassis och sauternes. Helgerån må man tänka men kombinationen med efterrätten var utmärkt.

Småkakor efteråt till kaffet där en violmaräng blev min favorit. Stämningen i lokalen var härlig med cabaretinspirerade cancankläder och franska chansons som sjöngs live. De välvda taken i tegel hade trollats bort med sidentyg à la Napoleons tält i slutet av 1800-talet. Daniel Coyets skapelse får alla vispar man kan få för det kändes verkligen som om hans franska rötter haft stort inflytande.

Det enda som saknades var alla intressanta fransmän runtomkring som finns på ett sån't här ställe i Paris - ja, jag vet att jag är lite bortskämd med sånt men bordssällskapet jag hade med mig var det bästa. =)

Genomgående användes Villeroy & Boch porslin. Ursnyggt!