28 februari, 2007

Pastans väg till våra magar

Pastans spridning utanför Italien började när Katarina av Medici gifte sig med den blivande franske kunden Henrik II 1533 och flyttade till Frankrike. Hon tog med sina egna kockar till det franska hovet. Vilken kvinna! Hon hade säkert en fantastisk påverkan på den franska kosthållningen. Vad som är helt otroligt är att, enligt mina italiensk/svenska vänner, vägrar italienarna ta in nyheter i sitt kök och den italienska kokkonsten är relativt intakt sedan många hundra år tillbaka. Hissnande tankar. Något man inte kan säga om det svenska köket. Redan på Kajsa Vargs tid användes makaroner och sedan har vi bara hängt med i alla olika trender och gjort dem till våra.

De här gigantiska pastarullarna kan jag verkligen rekommendera. Festliga i form och namnet ska vi inte tala om - Bombardori 128. Otroligt lätta att få helt perfekta, al dente.
Andra bloggar om: ,,

Efterrätt av en ört

Bananer är en mytomspunnen frukt som troligen började odlas i förhisotrisk tid i Sydostasien. Den var känd redan bland forntidens assyrier och egytptier. På tempererade breddgrader nåddes vi endast av rykten om den spännande frukten, eftersom den var svår att transportera. Det första lyckade försöket gjordes 1804, när 30 stockar klarade resan från Cuba till New York. Källa: Jan-Ojvind Swahn, Mathistorisk uppslagsbok.

Ugnsbakade varma bananer med glass är en god efterrätt både för barn och vuxna. Bananerna delas med skalet på och läggs på plåt. Det är gott att ringla honung och strö över mandel. Ugnsbaka i ca 200 grader tills de är genomvarma och fortfarande fasta. Det blir väldigt gott.

Klart att hjärnan sätter igång och tänka ut nya smaker och jag kan tänka mig variationer som muscovadosocker, sirap eller farin, råsocker och valnötter, sesamfrön eller något annat som finns i skåpet. Varför inte späcka den med choklad?
Andra bloggar om: , , ,

27 februari, 2007

Apelsiner och varm chokla

...förknippar jag med snö, sportlov och skidåkning, men den varma chokladen kan vara mycket sofistikerad. Se artikeln i SvD i lördags. Olika fantastiska chokladsorter visas i det lilla bildspelet högst upp till höger. Även om jag inte är någon chokladälskare blir jag frestad. Mums!

Nyfiken rosa

Kristina som kommenterar här då och då har gjort den här underbara boken. Jag blir nyfiken bara jag läser receptet (pdf) på Bokus sajt. Ska definitivt leta upp den i närmsta bokhandel.

Skumskolan

Hittade en sida om hur man gör bra skum till sitt kaffe. Läs och njut.

26 februari, 2007

Sesam + rosensmak = sant

Sannah hade en inspirerande efterrätt som jag var tvungen att prova. Eftersom jag älskar rostad sesam och har fått smak för rosenvatten var den superb. Sambon muttrade något om att vanlig fruktsallad är bättre. Det tyckte inte jag.

Vuxenliv vs barnfamilj

Mathållning är ett bra sätt att få inblick i andras liv. En barnfamilj har skiftande förutsättningar att få samtliga familjemedlemmar positiva till en måltid. Det ska gå snabbt, inte vara blandat, kanske inte så mycket kryddor osv. Att som enbart vuxenfamilj förstå och planera så att det blir "rätt" för ungarna är inte lätt. Lycka är då att få en kram av lilltjejen A, som med ett glatt leende viskar, "jag tyckte om din gryta".

25 februari, 2007

Sportlovsdrink

Härligt trött i kroppen efter dagens skidtur, njuter av en mojito framför brasan. Sent anländande gäster har fått åka stan runt för att köpa mynta. Vid deras ankomst upptäcks att socker och is är slut. Värdiga ersättare blir honung och nykramade snöbollar. Skrattande säger värden - en god klistervalla med före. Att somna ovaggad är inte svårt.

22 februari, 2007

Sportlov

Då tar vi lite sportlovshelg. Lite härligt att fly stan och försöka ta sig fram med skidor. God och enkel mat är tänkt. Diskussionen är i full gång vad som kan funka i ett primitivt kök. Bredbandet är avstängt och mobiltelefonen har ingen täckning. ;-D Trevlig helg!

Soliga dagdrömmar blev skolkakor

Två nördar har varit ute i prylarnas land ikväll. Jag stötte nämligen på min granne bland hyllorna hos Myrorna. Shoppade på mig vackra fat och skålar som jag sett redan igår men inte köpt (blev lite småsnål helt plötsligt).
Grannen och jag kunde inte sluta diskutera våra fynd och när vi kom hem bjöd jag honom på en nykomponerad kaka. Han fick verkligen något drömskt i blicken och sa att de var precis som hans mormors sk skolkakor. Skolkakor? Ja, namnet kom från att mormor skrivit ner receptet på hushållskolan som hon gick och kakorna gjordes endast till jul hemma hos dem.
Jag som trodde jag kommit på något nytt fick veta att de här var perfekta, hade precis samma konsistens och smak som hans mormors. Inget nytt alltså. Namnet jag gett dem var soliga dagdrömmar då deras färg drog mot grönt och gult, som solljus silande ner mellan trädens grenar, men nu får de heta Skolkakor rätt och slätt.
Skolkakor
(Ca 30 st)
100 g smör
80 g socker
½ citron
15 g pistagemandlar
½ tsk hjorthornsalt
150 g mjöl

Rör smör och socker. Tvätta citronen noga och riv skalet. Hacka pistagemandlarna fint. Blanda ner citron, mandel, hjorthornsalt och mjöl. Rulla till bollar. Tryck till dem med en gaffel. Grädda i 175°C till de fått ljusgul färg.
Andra bloggar om: , , ,

21 februari, 2007

Torrt på fötterna

Vinterpromenad i Stockholm kan vara så här vackert. Massor av fåglar i Stockholms ström ligger på isen och det ser inte alltför behagligt ut. På riktigt tysta ställen (alltså inte inne i stan) slår isbitarna mot varandra och det låter likt vindspel med snäckor som ger ljud i den lätta blåsten. Det går nästan att visualisera ett varmare ställe om det inte vore så kallt. En het gulaschsoppa är en lagom avrundning på en skön dag. Lunchstället med den goda gulaschen hette Elfviks Gård ute på Lidingö. I närheten ligger ett annat ställe som jag vill pröva, nämligen Nordic Blue med äkta Hamam. Verkar hur coolt som helst om man nu kan säga så. Coolt och framför allt kallt var det och varningsskylten vi stötte på var inte svår att följa. Det är skönt att ha torrt på fötterna.

Köttfärslimpa - god vintermat

Syskonbarnen från Frankrike är på besök. Köttfärslimpa är något som de aldrig ätit. Troligtvis av lite olika anledningar. Kanske har syster Lotta inte lagat det eller så finns inte det här relativt fula ordet på franska utan man säger paté. En annan förklaring kan vara att i Frankrike säljs malet kött inte i en stor klump som hos oss utan i små snygga förberedda köttfärsbiffar med ränder, sk steak haché som steks direkt som de är. Alltså görs inte heller köttbullar eller köttfärsbiffar lika frekvent som här. När jag bodde i Paris älskade jag steak haché med salt, peppar och en fräsch grönsallad till. Det var supergott. Helst skulle de inte heller vara helt genomstekta utan lite tartar över det hela.

Köttfärslimpan som Fredrik gör gillade jag inte alls första gången och skyller på vitlöken då den inte var riktigt god. Alltså är det viktigt med fin fräsch vitlök i. Nu är den köttfärslimpan något av det bästa jag vet. Receptet kommer från hans handskrivna bok och goda vänner till familjen har förärat dem beskrivningen.

Köttfärslimpa (Agneta)
(4 pers)
400 g köttfärs
3 skivor vitt bröd
1 dl mjölk
1 tsk, salt, peppar
1 burk hela tomater (400 g)
1 ½ msk margarin
1 vitlöksklyfta
½ dl persilja (hackad)
soja

Sätt ugnen på 200°C. Smula brödskivan och låt den svälla i mjölken och tomatspad från burken. Blanda i köttfärsen. Smaksätt med salt och peppar. Smörj ett ugnssäkert fat. Lägg köttfärsen i 2 tunna längder på fatet med tomaterna i mitten. Smula sönder resten av brödet och blanda med margarin, pressad vitlök och persilja. Klicka ut blandningen på köttfärsen. Pensla med soja. Sätt in fatet i ugnen ca 30 minuter. Servera med kokt potatis och grönsallad.

Andra bloggar om: , , , , ,

20 februari, 2007

Nu är det dags att rösta

Dags att rösta på cyberkocken. Sex olika bidrag och jag har inte fått en enda röst än. Kan förstå det för jag var inte nöjd med mitt bidrag själv. =) Känner du för att kolla in alla bidragen och kanske rösta gör du det här hos Karin. Som någon skrev, det är roligt att det är så många som varit med den här gången för då kan vi fortsätta tävla.

Andra bloggar om: , ,

Rätt fett - inte farligt

Vilken tur att Karin Ahlgren på Aftonbladet just idag skriver att man inte ska rädas fettet. Idag när det är semmeldag. Hon hänvisar till flera forksningsrapporter om att det snarare är de som äter lättprodukter som går upp i vikt än tvärtom. Min fasta övertygelse är att med lite måtta med allt så kan man äta vad man vill. Det gäller att inte överdosera vad det än gälle, vilket kan vara nog så svårt.

Idag har jag sett till att jag fått en extra promenad. Stack hemifrån lite tidigare för att kunna promenera till seminariet jag skulle lyssna på. Hinner säkert en promis på en kvart till innan dagen är slut. Då blir det helt OK att klämma en semla ikväll.

Stefan Rössner säger alltid ät lite mindre och spring lite mera. Det ligger så mycket sanning i det.

Tips till frukostgröten

Innan jul lade vi om våra frukostmatvanor en aning och har hållit fast vid dem. Bröd med pålägg har knappt funnits på bordet utan ersatts med fil, muesli och havregrynsgröt. Jag älskar verkligen havregrynsgröt och håller mig mätt fram till lunch på det. Gröten ska smaksättas med lite salt och socker för att bli riktigt god. Servera med någon sylt eller äppelmos och mjölk till. Nu kommer tipset - att blanda äppelmos med banan blir väldigt gott. Mosa bananen och rör ner den. Det blir lite brunt efter ett tag, men moset håller sig i kylen minst en vecka.

Andra bloggar om: ,

Hetvägg i gott sällskap

Nordiska museet (NM) har skrivit en hel del om traditioner kring fastlagen, fettisdagen och semlor, varför vi frossar och sedan fastar, vilka rätter som var tillåtna och inte. Uttrycket fettisdagen skriver NM "kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ”vita tisdag”, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl."

Med ovanstående beskrivning kan man förstå varför Charles-Emil Hagdahl, i sin kokbok, har sorterat in sina hetväggar bland Gryn- och mjölsoppor. Hans beskrivning av semlan kan nästan tävla med Mia Örns i överraskande fyllningar. Hagdahl tar sina bullar och fyller dem med grädde, smält smör, äggulor, socker, mandelmassa (på hälften mandel, hälften socker), skalet av en halv citron, suckat och vanilj. Vaniljen lägger han i den kokta gräddmjölken. Vidare skriver han att bullen kan glaseras med något som liknar marängskum och brännas med glödskyffel - låter inte som om det finns någon dylik hos gemene man idag - jag tar nog snarare min brulé brännare för att få färg på äggvitemassan. Sedan som en ren bisak beskriver han den typ av bulle som de flesta äter numera, den med mandelmassa blandad med inkrom och grädde.

Hos oss serveras semlan med kanel, strösocker och varm mjölk och det står redan en deg och jäser i köket.

Andra bloggar om:
, , , , ,

19 februari, 2007

Nya smaker

Nyfiken som jag är, tackar jag ja till matprover som jag själv kan tänka mig använda. Har just fått prova en laktosfri yoghurt från Valio som verkligen var rund och god i smaken precis som det utlovades. Den blev bra både i en varm blomkålssoppa och läcker som efterrätt med grekisk honung.

Samtigt lanserar Valio crème fraiche med flera olika smakgivare separat i locket. Chili & mango, stark och söt smakkombination utan att vara sliskig, blev bra som varm sås till bl a fläskkött. Kanske något mjölig när den precis var blandad för att användas som dippsås. Konsistensmässigt blev den bättre då den stått någon timme. De andra smakerna var Peppar & Paprika och Lemon & Mustard. Den sistnämnda var en klar favorit som jag gillade bäst. Läste innehållsförteckningen och såg att det var bockhornsklöver i, vilket jag tyckte var kul. Samtidigt blir jag lite kluven när det är många olika ingredienser som konsistensgivare, saker med sifferkombinationer sk smakförstärkare och annat. Måste man verkligen har allt det här för att få fram en bra produkt?

Serveringstips på förpackningen är bra att ha när man väljer i affären. Förslagen på burken är bakad potatis, dipssås och vanlig sås vilka alla känns relevanta men det känns det lite främmande att servera sås, vilken som helst, till wokad mat. Varför egentligen? Sån mat brukar ju vara bra som den är men även restauranger har den här, för mig, lite konstiga kombon.

Summan av kardemumman så var mina favoriter den naturella yoghurten och den Lemon & Mustard crème fraichen.

Cyberkocksbidrag

Påminn mig om att jag inte gillar rökta musslor. Det glömde jag när tävlingsbidraget skulle komponeras. Det hade nog blivit mycket bättre med lite räkor, krabba eller helt enkelt vanliga musslor. Citrussalladen med rökta musslor är därför inget som jag är stolt över. Däremot tycker jag att tävlingen är rolig då det blir en liten utmaning för mig själv att försöka att tänka i nya banor. Ofta är jag ju en kokboksslav, (ett passande uttryck som lillebror Lasse använde om min matlagning).

Tanken var iallafall god. Den rökta smaken i chilin skulle matcha sötman i frukten men också komplettera de rökta musslornas smak. Positivt med den rökta chilin var att vinägretten fick en fantastiskt gyllengul färg av den. För första gången använde jag Jamie Olivers Flavour shaker som var jättebra att krossa kryddor i och sedan mixa dressingen.

Hur smakade det då? Helt OK sallad sa Fredrik som verkligen äter allt och är så schysst och tur är väl det. ;-) Kan tillägga att om jag sluppit ha med jordärtskocka hade jag nog uteslutit den och jag gissar att kombinationerna är för fantastiska ihop för att jag ska göra om rätten.

Citrussallad med rökta musslor
1 bloggrapefrukt
1 mogen avocado
ca 50 g jordärtskocka
1 burk rökta musslor

Vinägrett
chipotle chilipeppar
juice från grapefrukten
fin olivolja som smakar peprigt och grönt gräs

gräslök
salt
peppar ur kvarn

Koka jordärtskockan i saltat vatten. Spola med kallt vatten och skala när den är kall. Skär av ändarna och skalen på grapefrukten med en vass kniv. Filea klyftorna så att skinnet inte följer med. Skala avocadon med en liten kniv. Halvera och dela i klyftor. Varva alla ingredienser i en skål. Mortla chipotle chilin, blanda med grapefruktsjuice, olja, salt och peppar. Häll över salladen. Servera med en gång.

18 februari, 2007

Sängbricka för datorn

Många av våra vänner är egenföretagare och nu ska jag göra något jag länge tänkt, nämligen att marknadsföra lite av deras saker, för att jag gillar det de håller på med. En pryl som jag blivit riktigt kär i och tänkt införskaffa är den här fina sängbrickan som den ena av våra kamrater designat och den andra säljer. Perfekt för mig och andra bloggare som både äter och skriver i sängen.

Det fina i kråksången är att den går att köpa via deras e-handelsbutik. Butiken har en tredje kamrat skapat och implementerat. Jag blir smått imponerad av allt som de här tre killarna gör tillsammans och ger varandra jobb. Kolla gärna på Bosigns sida för där finns lite användsbara köksgrejer också.

Bilden är lånad på Bosigns hemsida.

Inne med småkakor

Läste i SvD att småkakor är mer och mer populärt ute i världen efter filmen Sofia Coppolas film Marie Antoinette. Josephine Carr skriver "Genom att konsumera rätt sötsaker talar du om för omvärlden att du har koll". Hon tipsar vidare om Jean-Yves Guillemains delikatessbutik Delicatessen i Stockholm - för den som inte vill göra sina egna.

Nedanstående kaka är ingen macaron men väl värd att pröva. Att spritsa den kräver starka nypor och min bror Pelle kallades in i köket för att pressa ur smet ur spritspåsen. Ingen match för honom som just byggt klart inredningen i svinhuset där det varit mycket lim som just sprutats ut på det här sättet.

Porslinet kommer från Rörstrands porslinsfabrik och heter Mon Ami, dateras till omkring 1952-87 och upphovskvinnan är Marianne Westman.

Valnötter
(ca 25 st)
125 g margarin
50 g florsocker
½ ägg
175 g vetemjöl
Fyllning:
2 msk smör
50 g florsocker
vaniljsocker
röd och grön karamellfärg


Margarin och socker rörs vitt, mjölet tillsättes. Spritsas till små rosor på låt och gräddas i 160°C ca 12 min. Läggs sedan ihop 2 och 2 med bottnarna mot varandra med skär eller ljusgrön kräm emellan.


Andra bloggar om:
, , , , ,

17 februari, 2007

Grekisk afton

Inte visste jag att Kalamata är ett ställe i Grekland där Kalamataoliverna odlas. Jag har alltid trott att kalamataoliver är en sorts oliver som kan odlas var som helst. Panagiota på Hellenic Living kommer därifrån och hon bjöd oss på en underbar kväll med grekisk atmosfär i vinterkalla Stockholm.

Det doftade grekiskt redan ute i farstun när vi klev över tröskeln till vår gode väns kusin och hans söta grekiska fru, Panagiota. Det hela började med att jag fick mail från vår vän A med frågor i största allmänhet. Nyfiket undrade jag varför. Då kom en länk i retur med de mest fantastiska bilder på grekisk mat som man kan beställa på nätet. Jag hann knappt reflektera förrän vi raskt blev inbjudna att äta middag hemma hos dem som importerar maten. Jag har varit lite nyfiken på grekisk mat länge då jag bl a träffat Nicoletta på Folkets mat och har en grekisk bekant på jobbet som delat med sig av recept. Därför var middagen mitt i prick, att få äta grekiskt och diskutera mat så öronen nästan trillade av blev ren njutning.

Panagiota inledde med att servera oss grekiska meze där några av de gröna oliverna vuxit på träd som är 1000 år gamla. Supergoda kalamataoliver fanns förstås och en orange/grön fetaoströra. Grekisk oregano gav mycket smak till rostade potatiskuber. Några mycket goda små rullar i filodeg med ost och potatisfyllning åt jag flera stycken av. Ouzo som dryck var ett självklart val. Gissa om jag befann mig den grekiska mathimlen.

Under tiden vi smååt och småpratade så var åtminstone jag väldigt nyfiken på Panagiota och hennes man och fick bl a veta att alla produkter de importerar är noga utvalda och råvarorna måste vara grekiska, en del även ekologiska. Grillbriketter av olivkärnor var deras första i sortimentet. Nu har de över 300 olika produkter. Ett litet showroom finns på Engelbrektsgatan men mest säljs över nätet.

Sedan satte vi oss till bords och fick de mest välsmakande Köttbullar med örtkryddor i äggcitronsås toppade med dill. Därefter varm ugnsbakad fetaost med torkade tomater och en typisk sallad av olika grönsalladssorter, salladslök och färsk dill. Panagiota berättade att torkad dill används mycket i grekiska rätter. Lite olika hur man äter diskuterades och vi fick veta att om man äter upp all sin mat (typiskt svenskt) så får man hela tiden påfyllning. Likadant om man dricker upp allt vin. Alltså ska man inte göra det om man är mätt utan lämna lite både på tallrik och i glas. Att lägga ihop besticken på svenskt vis är definitivt ingen signal på att man har ätit färdigt.

Efterrätten var grekisk yoghurt, vackert placerad i mitten av en bricka, ackompanjerad av många små skålar runtomkring med söta tillbehör. Självklart grekisk honung men också bästsäljaren sura körsbär, kanderade grekiska apelsiner med kaffeböna i, inlagda fikon, plommon med mandel och många fler godsaker. Vi nästan rullade av stolarna när vi var färdiga för när allt är så gott kan i alla fall inte jag sluta äta.

Efter den här kvällen kan jag verkligen rekommendera maten för allt var utsökt. Kikade in på hemsidan för Hellenic Living och såg bl a att det fanns en Mezebox som kanske kan var något att förgylla nästa fredagkväll med.

OBS! Jag får ingen provision för det här utan tycker det är kul att rekommendera saker som är goda från personer som jag gillar.


Andra bloggar om: , , ,, ,

16 februari, 2007

Ingredienser till cyberkocken

Jordärtskocka
Citrusfrukt
Chili
Skaldjur eller blötdjur tex mussla, sniglar

Om det är något som du inte tål eller inte äter så får du byta ut det mot likvärdigt skriver Karin på Ett öppet fönster där du kan läsa mer om tävlingen.

Andra bloggar om: , ,

Cyberkock i helgen

Nu är det dags för cyberkock igen skriver Ilva på Aglio e olio. Du som tycker det är inspirerande att laga mat utifrån 4 givna ingredienser och lämna ditt bidrag ska läsa på Karins Ett öppet fönster, för det är hon som lottar fram ingredienser den här omgången. Ilva har skrivit lite om hur tävlingen går till, samt vilka föreslagna ingredienser Karin väljer av. Du behöver inte vara bloggare utan kan ändå skicka in och få bidraget publicerat hos Ilva eller Karin om du vill vara med.
Trevlig helg!!

Andra bloggar om: , ,

15 februari, 2007

Alla hjärtans mat

Alla hjärtans - det är nästan så att man inte ska förstöra kvällen med att fota. Ett lätt stön från Fredrik om att nu kallnar maten fick mig att sluta.

Vi började kvällen med ett besök i Hötorgshallen. Ett älsklingsställe för att få inspiration. Fisk trodde vi att vi ville göra, men annars var inget bestämt. Vid Melanders, och alla andra fiskdiskar också, trängdes massor med folk. De flesta köpte underbara färdiglagade saker. Som vanligt tänkte vi göra något själva. I sista stund bestämde vi oss för 10 ostron. Fines de Claire går inte att motstå om man är ostronälskare och dreglar över dem i fiskdisken.

Varmrätten har vi gjort många gånger. Den ska göras om det är få till bordet. Är det många tar alla momenten lite för lång tid. Dessutom brukar vi bli något oense (läs nästan sura på varandra) när pastan ska göras då vår pastamaskin är lite kinkig. Den halkar hit och dit på bänken då konstruktionen för att sätta fast den är något vek. Igår gick det galant.

Upphovsman till den underbara fisken är Tomas P på Artichoke Food & Catering. Han ledde Gourmetmatlagning på Medborgarskolan för några år sedan. Det är hans recept och därför lägger jag inte ut det på webben.

Det blev alltså torsk på Melanders. Torskrygg ska det egentligen vara men vi är lite ekonomiska så det fick bli torskfilé. Magnus på Melanders gav oss tipset att göra en rulle av filén och sedan en inte alltför djup skåra på tvären för att fisken skulle ligga kvar i det läget även när den tillagades. Vilket toppentips!

Torsken ligger på en jätteravioli fylld med chèvre potatispuré och kring den en olivgräddsås. Såsen är nog det mest underbara och här används kalamataoliver där kärnorna kokar länge med grädden. Egen hönsbuljong tillsätts och sedan innan servering hackas tomat-, kalamataolivkött och gräslök. Det är så gott, så gott och vi tänker på Tomas varje gång vi gör något av hans fina recept.

Till det här är ett rött vin gott, men vi öppnade en Bollinger som serverades genomgående och bara njöt.

Andra bloggar om: , , ,

13 februari, 2007

Bolognese versus köttfärssås

Det är smått fantastiskt vad Lisa matälskaren lyckas engagera (mat)bloggvärlden med något så prosaiskt som att skicka in sitt bästa recept på bolognese eller hederlig svensk köttfärssås. Inte mindre än 24 matnördar har skickat in en version. Underbart är att kött som råvara inte avskräckt de vegatariska läsarna som bidragit med sina häftiga såser och bra alternativ. Läs och njut av ångorna från grytorna.

Andra bloggar om: , ,

11 februari, 2007

En bok till - att jag inte tröttnar

Lyckliga jag har blivit ägare till Östgötamat - en smaksak. Ytterligare en kokbok till min växande samling som numera innehåller mer än 100 volymer. Dessutom har jag fått ynnesten att prata med författarinnan, Inga Wallenquist, medan vi mumsat i oss hemgjorda semlor. Andreas på min Brors kokbok rekommenderade boken redan på bloggträffen, men inte anade jag väl då att mammas väninna skrivit den.

10 februari, 2007

Långjäsning - överraska din älskade

För någon vecka sedan föreslog jag att man kan baka något gott till frukost och gjorde scones i stekpanna.

De här gifflarna passar också fint till helgfrukosten. Med gifflarna gjorde jag ett experiment som jag vill dela med mig av. Det var rejält kallt i köket på Klefstad. Jag hade preparerat mig med fleecetröja samt ett par långkalsonger då jag visste att just köket är extra kallt men eftersom det inte var varmt jäste inte heller gifflarna. Vad göra, jo kalljäsa dem. De skulle bli goda nygräddade till frukost dagen därpå. In med gifflarna i kylen på sina plåtar och där fick de stå till nästa morgon (nästan ett dygn). Självklart behöver de inte jäsa så länge, men tipset till dig är att förbereda gifflarna och lägga dem på plåtar kvällen innan de ska serveras. Sedan får de stå en stund i rumstemperatur innan de penslas med ägg, vallmofrön strös på och de gräddas. På det sättet lurar man bakmaskinen att stå kvar i sitt skåp men har ändå gott nybakat bröd till frukost.

Smörgåsgifflar
(ca 32 st)
1 ½ l vetemjöl
1 tsk salt
1 tsk socker
3 msk olja eller 50 g margarin
½ l mjölk
50 g jäst
1 ägg
1 ägg att pensla med

Lägg 1 liter mjöl i bunken samt salt och socker. Smält margarin, häll i mjölken och värm till 37°C. Lös upp jästen. Häll ner vätskan i mjölet och tillsätt ägget. Arbeta samman till en deg med så mycket mjöl att det blir en deg som inte kladdar. Ta upp den på bakbordet och knåda den. Dela den i 4 delar, kavla ut varje del till en rund kaka, som sporras i 8 trekanter. Rulla varje trekant till en giffel. Börja med den bredaste delen, låt tippen komma underst på plåten och böj in ändarna något i halvmåneform. Låt jäsa i ca 40 min, pensla med uppvispat ägg och strö på vallmofrö. Grädda i 225°C i ca 8 min med plåten placerad mitt i ugnen.
Andra bloggar om: , ,

Köttfärssås utan krussiduller

I sista minuten kommer här ett bidrag till Lisa matälskarens, bolognese/köttfärssås olympiad. Trodde inte att jag skulle hinna då veckan varit kryddad med både kvälls och morgon aktiviteter, plus heltidsarbete. Har knappt hunnit med några inlägg och ännu mindre att laga mat.

Bidraget nedan är en enkel köttfärssås som blev riktigt bra. Det gläder mig alltid när jag hittar ett hem till innehållet i en stor burk med provencekryddor som jag fått och som inte tar slut i första taget. I just en rätt med tomat passar provence dofterna förträffligt (bara man är måttlig). Salvia hade jag lite i frysen från sommarens skörd i trädgården. Smaken på färskt känns något mjukare än hos torkad.

Att runda av och ändå få sting är målet så balans mellan syra och sötma fick jag genom rödvinsvinäger och honung. Istället för rödvin och socker. Man får väl ta vad som finns hemma. Morötter och andra grönsaker undveks den här gången efter ett fatalt misstag med alldeles för mycket morötter i såsen för några veckor sedan. Det var mer morotssås än köttfärssås och den var inte ens delikat i färgen utan otäckt orangegul. Ibland blir det riktigt fel.

Jag har blivit rikigt såld på extra tunn pasta, närmare bestämt nr 5 men visst passar penne (som suger upp såsen) oxå bra till. Parmesan ska helst vara nyriven och den lilla parmesanrivaren med lock är utmärkt att sätta på bordet så att var och en kan riva så mycket man vill.

Köttfärssås
(4-5 pers)
1 stor gul lök
450 g nötfärs eller kalvfärs
2 burkar hela tomater
2 msk tomatpuré
1-2 vitlöksklyftor
1 tsk färsk salvia
1 tsk torkade provencekryddor
1 hönsbuljongtärning
1 tsk honung
½ msk rödvinsvinäger
Salt
Peppar ur kvarn

Skala och hacka den gula löken, fräs den glansig i smör. Lägg i köttet och finfördela det med en slev. Det ska inte vara några köttklumpar. Lägg över allt i en stekgryta. Häll upp tomaterna på en tallrik och skär i mindre bitar. Tillsätt dem, tomatpuré, vitlök, salvia samt provencekryddor. Låt småputra i ca 45 minuter. Tillsätt buljongtärning, honung rödvinsvinäger. Smaka av med salt och peppar. Låt puttra medan spagettin kokar. Blanda spagetti med sås och servera med nyriven parmesan.
Andra bloggar om: , , , ,

08 februari, 2007

Fint som snus

Fick en påse med finaste Valrhona kakao av min "svägerska". Hur kunde hon läsa mina tankar? Det var just det jag suktade efter...eller så är det rätt förutsägbart vad man kan ge en matnörd. =)

07 februari, 2007

Konstmingel

Förutom mat är konst ett av mina stora intressen. Ska därför gå på konstmässans vernissage i Sollentuna ikväll. Hoppas på många konstfynd för konstföreningens räkning. Matlagning hinns inte med utan min bättre hälft står för mathållningen och jag går till dukat bord.

05 februari, 2007

Papegojkunskap

Redan på sin tid skrev Kajsa Varg om makaroner. Jag blev förvånad när jag hörde att det är en så pass gammal rätt även i vårt avlånga land. Huruvida hon stuvade dem eller ej vet jag inte men stuvade makaroner är inte direkt någon nymodighet. Rätten har minst 70 år på nacken.
Stuvade makaroner blir extra goda med massor av klippt persilja.

Andra bloggar om:

02 februari, 2007

Äntligen fredag

Fredagsmat ska vara enkelt och gott men för mig innebär det inte chips, läsk eller andra kaloribomber utan god, vällagad och smakrik mat. Chips är bannlysta hos oss (av mig). Visst är chips gott men om det inte ger mer än "en minut i munnen och tio år på höften" då finns det roligare saker att äta.

Snabblagad, värmande soppa
mättar den värsta hungern och den här enkla soppan är verkligen god. Fettfri är den (om man tar bort garnityr) vilket ger den extra plus i kanten. Under tiden som soppan kokar rostas grönsaker i ugnen. Lite principen att ta lite av varje i grönsaksdisken är mitt bästa tips. För en gång skull hittade jag en påse persiljerot i konsumbutiken, men det kunde lika gärna varit en påse palsternackor som lockat mig. Lök ger sötma liksom morötter. Det är bara att låta fantasin flöda. Fort går det att skala, dela och lägga på en långpanna.


Jag älskar grillpanna till köttet men det är klart att en vanlig stekpanna fungerar lika bra. I grillpannan får man dock det där lilla extra i smaken och ränderna är dekorativa.
Tips är att ha två grillpannor på spisen när man är flera. Vi råkar ha två då det blev dubbel uppsättning köksgrejer när vi flyttade ihop*.

Tomatsoppan är ganska tunn i sin konsistens men har i gengäld en rund, god smak. Om du önskar mera smak ökar du bara buljong eller cayenne men använd honungen som verkligen rundar av innan du kryddar på mer.

Tomatsoppa (Kinna)
(4 pers)
2 burkar hela tomater
1 ½ hönsbuljongtärningar
1-2 vitlöksklyftor
6 dl vatten
2 tsk honung
knappt 1 krm cayennepeppar
ev 1 msk färsk eller fryst basilika, krasse, en crème fraiche klick i varje soppskål

Dela tomaterna i mindre bitar, blanda tomater, buljongtärningar, vitlök, cayennepeppar och vatten i en kastrull. Låt koka ca 5-10 min. Finfördela soppan i matberedare, passera genom sil, smaka av med honung,. Servera i tallrikar, klicka crème fraiche i varje och strö över krasse. Alternativt servera med smördegsstänger.

Tips! Passeras inte soppan genom sil blir den mera matig och kan förstärkas med t ex korvbitar och bjudas som en ensamrätt, t ex till lunch.

Det är svårt att beräkna hur mycket grönsaker som går åt. Nedan har jag gjort en skiss på ett ungefär. Ta till rejält då grönsakerna krymper.

Rostade grönsaker
(uppskattningvis till 4 pers)
1 halv rotselleri
4-5 persiljerötter eller palsternackor
4-5 medelstora morötter
2 små rödlökar
1 liten gul lök
5-6 potatisar
salt
peppar
olja

Skala alla grönsakerna utom potatisen, skär i stavar, klyftor, kuber etc. Strö över salt, peppar och ringla lite olja över. Rosta i ugn ca 200-225 grader i ca 30-40 minuter eller tills grönsakerna känns mjuka och fått fin färg.

Pricken över i till varmrätten var citronsmöret som gav en väldigt bra brytning till grönsakerna och det var inte sista gången jag gjorde det. Vägde inte smöret så du får höfta till och smaka dig fram. Skulle kunna tänka mig att 100-150 g för 4 passar.

Kryddsmör
smör
halv citron
salt
grovmalen peppar

Riv citronen fint, blanda med smör. Smaksätt med salt och grovmalen peppar.


Grillpannetips
Stek köttet till sist när allt annat är klart. I grillpanna behöver en köttbit några minuter per sida för att fortfarande vara röd inuti och ha en god stekyta. Tipset här är att låta grillpannan stå på högsta värme så att den nästan blir vitgrå av hetta. Det lärde vi oss av en kock på en matlagningskurs som lät den stå i minst 30 minuter innan grillning*. Resultatet brukar alltid bli jättebra. Han gjorde också som så att köttet stektes i grillpannan i förväg och efterstekte en stund i ugn om det var t ex en fläskfilé som är lite tjockare.

*borttagen text och uppdaterad info.

Andra bloggar om: , , , ,

01 februari, 2007

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Ibland blir det inte som man tänkt sig. I mina ansträngningar att hitta på en romantisk middag till alla hjärtans dag tänkte jag att en klarröd tomatsoppa blir kärleksfull vacker mat. Varför inte göra ett hjärta i smördeg och försöka fästa på soppskålen? Jag funderade på hur det skulle fästas och beslutade mig för att skära en skåra i sidan och fästa den direkt på kanten.

Inte bra, istället för att bli ett romantiskt hjärta såg smördegen ut som en mus som tittar ner i en röd brunn (ursäkta, man kanske inte får säga så på en matblogg), men dessvärre ser det inte bättre ut. Allt smakade väldigt gott och jag provade med att lägga till lite kanel till tomatsoppan vilket inte alls var dumt.

Smördegshjärtan är uttagna med pepparkaksmått i smördegsplattor. Degen har inte kavlats något för att hjärtana skulle bli så höga som möjligt. Pensling med ägg eller bara äggvita och sedan massor med svarta vallmofrön. Jag kan tänka mig att även svarta sesamfrön kan vara effektfulla. Grädda i ca 200 grader tills hjärtana fått fin färg.

Andra bloggar om: , , ,
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...