31 augusti, 2006

Vardagsefterrätt på äpple

En riktigt enkel men ändå väldigt god efterrätt. För att göra det riktigt lätt, servera med marsansås, vaniljvisp eller något annat halvfabrikat. Alla kan ju inte vara matfantaster som undertecknad. Klart att man ska göra det lätt för sig. Äpplet går att göra iordning i en handvändning. Det behöver ju inte ens skalas.

Stekta äpplen i ugn
1-2 äpplen per person
Ströbröd
Sirap eller socker
Smör eller margarin
Kanel eller hackade nötter

Kärna ur äpplen med en äppelpipare. Ställ dem i en ugnsfast form. Fyll i hålet med en stav av margarin, ströbröd, kanel eller hackade nötter, sirap eller socker. Grädda i 200°C i ca 20 min eller tills äpplena är mjuka. Servera med vispad grädde, glass eller något av förslagen ovan.

God vardagsmat av squash

En favorit som hängt med i många år är Squash- gratängen. Jag tror att receptet ur- sprungligen kommer från Allt om Mat. Den större mängden (800 g) squash är mer än i originalreceptet vilket beror på att vi ofta fick egen odlad squash som var enormt grov. Ett par skivor täckte hela botten på formen. Gratängen kan med fördel tillagas dagen innan den ska ätas och blir då fastare. När den är helt färsk rinner den en aning. Vi har provat att lägga i lite råa potatisskivor i för att göra den mera matig. Det fungerar utmärkt, men jag föredrar ursprungsvarianten och potatis eller ett gott bröd till.

PS Det är säsong på squash just nu ;-) DS

Squashgratäng
(4 pers)
600-800 g squash
½ tsk salt
1 gul lök
2 msk margarin
400 g köttfärs
1 burk krossade tomater
1 tsk salt
1 krm svart peppar
1 tsk basilika (torkad)
1 dl crème fraiche
2-3 dl riven ost

Skölj och skär squashen i skivor. Lägg hälften i botten på formen. Strö på salt. Gör köttfärssås: bryn köttfärsen så att den blir söndersmulad tillsätt tomater och kryddor. Låt koka 10 minuter. Häll den över skivorna och täck med resten av squashen. Blanda crème fraiche och ost. Klicka över. Gratinera i 175°C ca 40 min.

Gurkinläggning som funkar året om

Användning av beska förväxta gurkor
Vid traditionell odling av Västeråsgurkor blir det alltid lite större och mindre gurkor. Tanterna i Skillinge ville inte köpa de stora gurkorna som inte är så goda och ibland t o m kan vara riktigt beska. Mormors lösning på det hela var att göra Asiegurka, eller sk syltgurka.

Eftersom vi som vanliga konsumenter inte får tag på förväxta gurkor används slanggurka i det här receptet och är det en inläggning som man kan göra året om. Ursprungligen användes vita slanggurkor. Sådana odlas inte i Sverige längre, men går att få tag på i Danmark. Syltgurkan är väldigt användbar både till varma, kalla rätter eller på en smörgås.

Asiegurka (Syltgurka)
4-5 stora slanggurkor
Lag
1 ½ l inläggningsättika
1 ½ kg socker
Kryddpåse (valfritt och behövs inte)
4 bitar muskotblomma
3 bitar ingefära
1 tsk hel vitpeppar
2 tsk hel gul frösenap

Skala gurkan, halvera den på längden och ta ur kärnorna med en rundad sked. Dela den i ca 10 cm långa delar. Förväll gurkan dvs. koka den nätt och jämnt mjuk i saltat hett vatten (1 ½ msk salt per liter vatten). Låt gurkorna rinna av.
Koka ihop lagen med kryddpåsen. Kryddpåsen hör till det ursprungliga receptet och knyts in i lite gasbinda men gurkan smakar lika bra utan påsen. Tas bort när lagen kokat ihop. Häll den varma lagen över gurkan. Lagen tunnar sig då ättikan dragit vätska ur gurkan. Ta därför av lagen efter ett par dygn och koka ihop den igen. Häll den åter över gurkan för att gurkan ska få god stark smak. Gurkorna håller sig flera veckor i kylen. Serveras skurna i mindre bitar som tillbehör till kött, fisk, patéer och som smörgåspålägg.

Tips! Mormors kommentar i den handskriva om Asiegurka, var att gurkorna kunna också späckas med citronskal i skivor. Dessutom kan man se att hon använder 2 bitar kanel istället för 2 tsk hel gul frösenap. Märtha har helt slopat kryddorna då gurkan smakar bra ändå.

Elegant värre

Du hade helt rätt i din kommentar härom- dagen Xtian. Tarte- letterna i Elle för aug-okt (2006) är verkligen något som jag skulle gilla att göra. Mitt i prick med din gissning med andra ord. Innan jag såg receptet hade jag hunnit göra de här äppeltarteletterna och ta en bild. Porslinet de står på är så vackert och heter Wexiö Guld från Gustavsberg. Ett riktigt ömtåligt porslin som inte får diskas i maskin då maskintvättmedel innehåller starka slipmedel som avlägsnar guldet. Porslinet används endast vid finare fester på Klefstad t ex bröllop. Tillsammans med vita linnedukar och stolt resta linneservetter blir det verkligen elegant.

Det här är ett härligt recept på tarteletter, som inte bara är läckra utan lite tjusiga också. De går att frysa och ta fram som en efterrättskaka men är godast färska. Lite meck är det förstås men resultatet går inte av för hackor därför jag rekommenderar verkligen ett försök. Mormor har inte ett finger med i spelet den här gången. Receptet kommer ursprungligen från någon damtidning. Tror att det var Damernas värld.


Äppeltarteletter
(ca 12-13 stycken)
200 g mjöl
100 g smör
1 ägg
2 msk socker
½ tsk salt
2 msk vatten
Fyllning
½ kg äpplen
½ dl socker
50 g margarin
½ dl vatten
kanel
citronsaft
Dekoration
½ kg äpplen
Citron
½ dl socker
2 dl vatten

Lägg alla ingredienser till degen i en matberedare och kör till en jämn deg. Arbeta samman på bakbordet, låt vila 1 timme.
Skala, kärna ut äpplen och skär i bitar. Koka med socker, margarin, vatten, kanel med lock i 10 min sedan utan lock i 10 min. Smaksätt med citron. Skala, kärna ur äpplen, skär i tunna klyftor, droppa lite citron över. Koka upp i ½ dl socker och 2 dl vatten, koka lite äpplen i taget väldigt lätt.
Kavla ut degen tunt. Klä tartelettformar med degen. Bred över fyllningen/äppelmoset. Lägg äppelklyftorna i ett mönster. Grädda i 225°C ca 20-25 min eller tills de fått färg. Serveras med en klick vispad grädde.

30 augusti, 2006

I min örtagård

Nu har jag gått lös som en bock i örtagård* och skördat på föreningens jordplätt bakom huset. Det blev en del för grannarna är inte så flitiga att förse sig av kryddgrönt, vaxbönor, bondbönor, morötter och ätbara blommor som odlats i sommar. Blev dock inte förvånad då den asiatiska tjej som bor i huset genast hittade koriandern. Kvar finns gott om salvia, rosmarin och fransk dragon, för att inte tala om citronmeliss en masse som jag inte vet vad jag ska göra med. Förslag?

Gräslök
Jag frös in massor av den fina, kraftiga gräslöken. Varför köpa fryst under vintern när jag vill ha en liten, liten dos av mild lök i någon rätt?

Persilja
Persiljan kunde jag inte motstå. Den växer som i drivor och till middag var jag sugen på en Libanesisk persiljesallad. Vips googlade jag fram taboli på Expressens sida. Jag har också sett något om pesto e dy på persilja. Ska ge mig ut på jakt hos bl a Ilva där jag tror jag läste om det. Kryddan är inte heller dum att ha i frysen. Visst kan man tänka att det är trist med fryst när det kan vara färskt, men i grytor och annat där man vill slösa är den helt OK. Överflöd är överflöd som är härligt att ta till vara på.

Nyttigheter och historia
Persilja har rykte om sig att ge kraft men också vara förknippad med trolldom då fröna gror långsamt. Enligt historien åt gladiatorerna persilja för att bli starkare och greker hade persilja i sina segerkransar. Till våra breddgrader kom den i första hand som medicinalväxt med munkarna. Hjälper både att gnida mot myggbett, är urindrivande, tar bort dålig andedräkt, ger blek hy och sägs vara bra för hjärtat. I vilket fall är persilja rik på A-, B- och C-vitamin och dessutom innehåller den järn och kalcium. Nyttig med andra ord.


*Titel på en av Fritiof Nilsson Piratens böcker

29 augusti, 2006

Äppelhistoria

Inte underligt att det finns många fina äppelrecept i mormors bok. Vi hade äppelodling i Skillinge fram till jag flyttade hemifrån berättar mamma, något som jag inte alls visste. Men, fortsätter hon, när kilopriset gick ner till 10 öre kilot då lade vi av och tog bort hela odlingen. Varje liten by hade sitt eget musteri och vi åkte med våra äpplen till Örnahusen. Det är därför det finns massor av halvlitersflaskor ute på logen som vi ska göra oss av med. Då drar jag mig själv till minnes hur vi packade bilen full med äpplen (i Östergötland) och åkte för att få dem mustade. Det var alltså ingen tillfällighet. Jaha, tänker jag, inte nog med att det är roligt att läsa mormors handskrivna receptbok, jag upptäcker mer och mer om min familj också, sånt som jag inte redan visste. Det är såååå spännande!

Äppelknytena verkade lite enkla, nästan simpla utan fyllning, men det räcker gott och väl med deghöljet för att göra äpplet rättvisa. En fin vaniljsås är god till.

Äppelknyte (Mor Ebbas, Hildesborg)
(8 pers)
8 medelstora äpplen
6 dl vatten
1 ½ dl socker
170 g smör
280 g mjöl
2 äggulor
1 msk sur grädde
2 msk socker
1 msk rom

Äpplen skalas, urkärnas, kokas i sockerlag. Smör, mjöl, gulor, grädde, socker och rom arbetas tillsammans på en gång på bakbordet. Ligger vila 1 timme. Kavla därefter ut degen och skäre i fyrkantiga bitar efter äpplenas storlek. Lägg äpplena på degen, som formas till ett knyte. Degresterna kan sporras ut till blad som fästes på knytet. Bakas i 150-175°C i ca ½ tim. Serveras med vaniljsås.

Fin vaniljsås
(4 pers)
3 dl tunn grädde
½ vaniljstång
1 ½ msk socker
4 äggulor
2 dl tjock grädde

Vaniljstången rispas upp efter längden, så att mesta möjliga smak kan dras ut. Den tunna grädden kokas upp tillsammans med vaniljen och sockret. Kastrullen lyftes av och grädden får stå, till den fått tillräcklig vaniljsmak. En äggula i sänder vispas i, och såsen sättes åter på spisen att under vispning sjuda, till s den blir lagom tjock. Fortsätt vispa tills såsen är kall. Vaniljstången tas ur och den övriga grädden vispas till hårt skum och nedröres i den kalla såsen. Vaniljstång går att ersätta med vaniljsocker.

28 augusti, 2006

Dags att rösta

Nu ligger alla deltagande cyberkocksförslagen uppe hos Kardemumma och det är dags att rösta. Självklart hoppas jag på din röst...men förstår om det är svårt att välja för alla bidrag är väldigt bra. Tjingaling - iväg med dig nu och rösta.

27 augusti, 2006

Tävlingsbidrag till Cyberkocken

"Om Gordon Ramsay hade sett ditt tävlingsbidrag hade han sagt att det är för många smaker. Det ska inte vara mer än fyra. Kanske hade du inte ens fått delta" säger min bror Pelle som kikar på bilden med tävlingsbidraget och läser ingredienslistan. Han drar sig till minnes ett program med en kock från Skottland som insisterar på att behålla alla garnityr, gång på gång frågar Ramsay ska allt vara med? Han vet ju att ute i restaurangen sitter kamraten från Guide Michelin, som kommer att säga samma sak och dissa rätten. Nu är det här som tur är inte någon presentation för Ramsay eller Guide Michelingubbe och smakerna var relativt milda tillsammans. Mandeln blev valnötsolja istället då jag inte för mitt liv kunde få den att harmoniera med något annat i rätten. Vòila, här är mitt bidrag till cyberkocken.

Uppdaterat: Ingredienser valda av Kardemumma var: Mozzarella, god svamp, kycklinglever och mandel. Läs mer om cyberkocksbidragen här.















Mangoldrulle med kycklinglever och salvia, smördegsinbakad mozzarella och torkad tomat på kryddsalladsbädd med stolt fjällskivling och valnötsvinägrette.

Per person
Mangoldrulle
1-2 mangoldblad
3 salviablad
1 kycklinglever
salt
peppar

Smördegsknyten
1 smördegsplatta 10*10 cm
1-2 mozzarellaskivor
1 torkad tomat i olja
äggvita

Kryddsallad
1 blad lollorosso

1 stolt fjällskivling (går säkert bra med Karl Johan eller en champinjon oxå)
Valfria färska kryddor, förslagsvis:
persilja
mynta
ringblommans kronblad
valnötsolja
balsamvinäger
salt
peppar

garnering

torkade körsbärstomater på kvist

Torka körsbärstomaterna i 8 timmar på 100 grader. Sätt en sked i ugnsluckan så du får en springa för att få ut ångan ur ugnen.

Stek kycklinglever lätt (ska vara rosarött inuti), salta och peppra väl. Stek salviabladen i smör. Förväll ett eller två mangoldblad i hett vatten, spola med kallt vatten, lägg bladen omlott på en skärbräda, salviabladen ovanpå, därefter, kycklinglever. Svep mangolden runtom till en dolme.

Kavla ut smördegen till en stor rektangel, ta ut en fyrkant på 10*10 cm. Lägg en skiva mozzarella och hackad torkad tomat. Pensla med äggvita på kanterna och tryck ihop noggrant. Grädda i 225 grader tills den fått färg. Under den sista minuten läggs mangoldknytet, bredvid smördegsknytet i ugnen för att bli ljummet.

Förbered en tallrik med riven lollorossosallad, finfördelade kryddor, svamp skuren i skivor samt en vinägrett på valnötsolja och balsamvinäger.

26 augusti, 2006

I väntan på regn och rusk..

...myser jag med äppelkakor och kaneldoft. Jag älskar hösten, luftens kyla, prasslande löv, varm olle och östermalmspresenningen (för dig som inte vet är det en oljerock). Att trä på ett par gummistövlar, ta en korg, kniv och ge sig ut på jakt i skogen är ett kungligt nöje. Det får mig att glömma tid och rum, informationsbrus, tekniska prylar och bara vara. För det mesta kommer jag hem tomhänt då jag verkligen inte är duktig på att hitta svamp. Ibland står jag mitt i svampstället utan att ens se hattarna sticka upp.

Skogen och hösten får vänta.
Idag har jag bara varit i köket. Började med att vada genom högt vått gräs till äppelträdet för att ta lite fallfrukt. Resultatet blev några härliga enkla äppelkakor. Den första har alltid serverats hemma. Äppelkaka nummer två var det första gången jag gjorde, men definitivt inte den sista. Både mamma och mormor hade sin egen rårivna variant. Kanelsåsen kommer från Hemmets kokbok från 1904 och blev med enklare modifieringar väldigt god. Passar extra bra till äppelkakorna som inte innehåller kanel. Min devis är att försöka unvika samma ingredienser i flera rätter på bordet. Samma sak tänker jag när förrätt, varmrätt och efterrätt serveras. Olika färg, krydda och ingrediens. Inte för att jag kommit på det själv utan det lärde jag mig på restaurangskolan i Salzburg. Nåja, nu kör jag på med de svenska råvarorna och recepten, vilket är en resa i sig.

Lätt äppelkaka (Märtha)
(4 pers)
5-6 äpplen
8 msk ströbröd
50 g margarin
2 msk socker
3 msk vatten

Skala, dela och kärna ur äpplet. Dela i mindre bitar. Smörj en ugnssäker form och fyll den till ¾ med äpplen. Häll på vatten därefter socker och ströbröd. Klicka över margarin. Grädda på 200°C i ca 25-30 min tills äppelkakan fått färg. Servera ljummen eller kall med vaniljsås, kanelsås, glass eller lättvispad grädde.

Råriven äppelkaka (Märtha)
125 g margarin
¾ dl socker
20 sötmandlar
1 ¼ dl skorpmjöl
1 msk mjöl
¾ kg äpplen

Rör margarin och socker, blanda ner den malda mandeln, skorpmjölk och vetemjöl. Skala och riv äpplen grovt och lägg dem i en smord form, fördela "mandelmassan" över. Grädda i 200°C ca 15 min eller tills den fått färg. Servera med kanelsås, vaniljsås, glass eller grädde.


Kanelsås
(6 pers)
6 dl gräddmjölk
2 ägg
1 msk potatismjöl
1 tsk mald kanel
2 msk socker
Gräddmjölken, äggen och potatismjölet sjudes under stark vispning, tills såsen tjocknar. Den vispas därefter, tills den är kall och smakas av med socker och kanel.

24 augusti, 2006

Matbloggträff

Oj så kul att träffa alla, både bloggare, matbloggare och icke bloggare. Som någon skrev, det var inte svårt att sätta igång och prata. Mysigt blev det på den lilla restaurangen nere i hörnet av humlegården. Tack för en trevlig kväll Ilva, Maria, Elin med Svea, Bengt, Humlan, Moni, Alice, Anne, David med Sushism, Nätpokergymnaisekamraten och du som kom från Åtvid. Tack för alla tips, beröm, glada tillrop och en härlig kväll. Jag vill snart träffa er alla igen!

23 augusti, 2006

Krabba - ett hett tips

Nu är det krabbsäsong igen säger sambon. Igen tänker jag, det var ju nyss. Sanningen är att jag, som en av de första presenterna av Fredrik, fick ett skaldjurssett med bestick för att äta bl a krabba. Ett skaldjur som jag inte varit bortskämd med, framför allt för att jag inte har vana att öppna upp och ta mig in i krabban. Lity dyr mat var det också när jag växte upp då vi är fem barn även om det förekom ibland.

Iallafall är det säsong nu och de är som bäst. Här får du en länk av mig som jag hittade på Tasteline för att lära dig hur en krabba ska tas om hand. Fast du kanske har mer vana än jag (hade).

Smalmat och inte så jättedyrt. Majonnäs, hovmästarsås är ju inte så smalt förstås. Personligen kan jag tycka att det är lika gott au naturel. Krabba från Donegal lär vara den bästa!

Lokalt bär var det här

Allt mognar på en gång och det är årets stressigaste tid om man vill frysa, sylta, safta och konservera. Underbart att botanisera och testa olika recept när frukten är billig eller kanske t o m gratis direkt från trädgården. Det gäller att odla saker som mognar olika, t ex sommarhallon och hösthallon för att hänga med (om man har en trädgård förstås).

Brunbär
Körsbäret som är använt i kakan heter brunbär och växer vilt i Östergötland. Tror knappt att det växer på fler ställen i vårt avlånga land. Mörkbrunt, nästan svart, ganska litet och syrligt. Det tar sin runda tid att kärna ur men om man sitter i köket, pratar och kärnar ur går det. I helgen kärnade vi tillsammans ur 15 kg. Varför så mycket kan man ju undra? Jo, träden ger inte bär varje år och som bekant - den som spar han har. På Klefstad lägger in för ett par år framåt.

Receptet kommer från mormor i familjen när jag var Au Pair utanför Düsseldorf och är en slags smulpaj. Bild gick inte att ladda trots flera försök. Lägger upp så snart det går.

Streusel-Kirchen tysk körsbärskaka
(12 bitar)
Till botten
100 g margarin
100 g socker
1 ägg
1 msk vaniljsocker
170 g mjöl
1 tsk bakpulver
7 ½ dl körsbär med kärnor eller 5 dl urkärnade bär
Strössel
150 g margarin
150 g socker
1 msk vaniljsocker
300 g vetemjöl

Rör margarin och socker pösigt, tillsätt ägg, vaniljsocker och mjöl. Bred ut i en form med löstagbar botten och tryck upp deg mot kanterna i formen. Ställ en bred kant av folie längs formens sidor för att hålla degen på plats under gräddningen. Förgrädda pajskalet i 200°C ca 12 min eller till den fått färg. Kärna ur körsbären och lägg på botten. Finfördela margarin i socker, vaniljsocker och vetemjöl. Häll över körsbären. Grädda på 150-175°C ca 25 minuter. Servera med löst vispad grädde.


Tips! För att kärna ur på lättaste sätt tar jag ett gem och gör en ögla av det eller en stor hårnål med ögla. Med öglan drar jag ut kärnan ur körsbäret.

22 augusti, 2006

Genomskinligt vitt, en vacker färg

Låter det som om jag tänker måla om hemma? Kanske skulle behövas. Nej, jag tänker inte på någon färg som ska passa på väggen utan som namnet antyder äpplet Transparent Blanche vilket ger ett intryck av att vara genomskinligt med stråk av vitt. Vackra! Nästan som på 1700-talsvis pudrad hud vilken antagit en vacker grönvit transparent ton. En tugga och jag är fast. Krispigt och syrligt. Precis som ett äpple ska vara till framförallt äppelkakor. Först ut är det av de svenska äpplena för säsongen. Finns på på ICA för ca 20 kr kilot. Jag fick dock titta till ordenligt för att hitta dem. En undanskymd plats under hyllan med frukt hade lådorna fått. Försett med mycket knapphändig märkning.

Nåväl nu vill jag presentera en väldigt god äppelkaka som är utmärkt till eftermiddagskaffet och räcker till många. Den kommer från min farmor som bodde på
Klefstad fram till slutet av 50-talet och är relativt tunn. Behöver jag säga att den är god?

Klefstad äppelkaka (Farmor Elsa)
4 ägg
3 dl socker
1 ½ dl smält margarin (ca 125 g i fast form)
1 tsk bakpulver
3 dl vetemjöl
3-5 äpplen
kanel
strösocker

Smält margarin och låt svalna. Vispa ägg och socker pösigt, blanda i margarin. Sikta ner bakpulver blandat med vetemjöl. Bred ut på smörad och bröad långpanna. Skala och kärna ur äpplen, skär i tunna klyftor. Lägg dem efter varandra över sockerkakssmeten, strö över lite kanel och socker. Grädda i 175°C 20-25 minuter, tills kakan har fått fin färg. Skär i rutor när kakan svalnat.

Tips! Att ha mald kanel i en sockerströare gör det lätt att fördela innehållet över kakor.

21 augusti, 2006

Äpplet faller inte långt

Svenska äpplen är speciella. De har tunnare skal än många importerade äpplen samtidigt som mycket god doft och arom. Läs lite mer på SvD om hur bra den svenska äppelskörden blir i år. Enligt artikeln sker besprutning endast när det behövs, t ex mot svampangrepp, vilket jag tycker låter tilltalande. Alltså ingen besprutning i tid och otid.

Ett slag för det svenska
Jag gillar att köpa svenskt när det är säsong då oftast näringsinnehållet är på topp. Vilka fler argument för svenskt finns tänker du kanske och några till kan jag räkna upp. Förutom att frukten är mogen och näringsinnehållet bör vara bra tänker jag på att frukten/varan inte behöver fraktas så långt vilket minskar miljöutsläpp. Sedan att det skapar sysselsättning inom landet i flera led är inte heller fel. En fransk bonde som jag talade med i höstas sade att han skapade jobb i sex led. Inte bör det vara färre led i Sverige om man funderar lite?

Håll utkik under veckan för jag kommer att publicera ett par goda äppelkakor som jag gjorde i helgen. Transparent Blanche är äpplet som är moget först. Hög syra och krispig konsistens.

Liten men naggande god

Kärt barn har många namn. Vanilj-, bakpulver- eller kardemummaskorpor. Pappas, mammas och mitt namn på godsaken. God är den och uppenbarligen har vi alla våra smakassociationer till det lilla bakverket. Inte helt enkel att göra, men resultatet är mödan värd. Med bakpulverdeg ska man vara ytterst lätt på handen. Bearbeta degen så lite som möjligt. Ät skorpan som den är eller varför inte förgylla en nypon-eller sagosoppa med en fjäderlätt munsbit?

Kardemumma skorpor
(100 större eller 160 små)
300 g margarin
1 dl socker
3 dl mjölk
4 tsk bakpulver
10-11 dl vetemjöl
1 msk vaniljsocker
1 msk kardemumma

Rör socker och margarin, rör ner mjölk, tillsätt bakpulver, mjöl, vanilj, kardemumma. Kavla ut hela degen till 2 cm tjocklek. Ta ut med mått ca 3 ½ cm i diameter eller forma till ca 50 bollar ca golvbollsstorlek. Grädda i 225°C i ca 8-9 min. Dela med en gaffel eller torka dem hela på 100°C i ugnen tills skorporna är helt torra.

20 augusti, 2006

Sagosoppa

Sagosoppa handlar inte om några sagor men trodde jag drömde när jag fick syn på en liten, liten papperspåse med sagogryn. Återupplivade ett gammalt efterrättsminne från barndomen. Grynen blir geleaktiga och glider mot tänderna. Meningarna gick isär om konsistensen var god eller inte. Mig faller den i smaken, inte bara av nostalgiska skäl.

Kommer från en palm
Sagosoppa är en saftsoppa och ursprungligen kom sagogryn från indonesiska palmer. Idag framställs sagogrynen av tapioka, stärkelsegryn som utvinns ur maniok (kassava). "Sagosoppa nämns tidigast i hovförtäringens räkenskaper 1738" skriver Jan-Öjvind Swahn i sin Mathistorisk uppslagsbok. Den variant jag köpte är tillverkad av potatisstärkelse och inget mer exotiskt än så.

Röd sagosoppa
3/4 l vatten
1/2 l saft blandas och får koka upp. Tillsätt 50 g sagogryn samt vattenlagda russin och en kanelstång. Låt koka 7 minuter tills grynen är klara. Smaksätt eventuellt med mera socker.

17 augusti, 2006

Tillbehören gjorde susen

Hederlig husmanskost och smalmat. Låter som en omöjlig kombination men öppna ögonen för det finns. Att maten blir bättre om den förbereds dagen innan gör inte grytan sämre. Varför inte göra två middagar samma kväll? Kortkoket och långkoket dvs den snabba vardagsmaten puttrar medan en gryta e dy förbereds. Då slipper iallafall jag stressa alla kvällar i veckan.

Sjömansbiffen överraskade då vi använde en gammal julöl där bäst föredatumet sedan länge var passerat. Har lagat den förut men den här gången blev den extra bra. Receptet kommer från Bonniers kokbok, senaste utgåvan, men finns säkert i de flesta kokböcker. Jag tror att tillbehören satte den extra lilla knorren, saltgurka (som du ser nedan) och heminlagda rödbetor.

Sjömansbiff (Bonniers kokbok)
4 pers
500 g tuns skivat nötkött av innanlår eller fransyska
2 gula lökar
7-8 medelstora potatisar
2 msk smör
1 tsk salt
1/2 tsk nymald svartpeppar
1 flaska öl (33 cl)
3 dl vatten
1 tärning köttbuljong
Till servering
2 msk finhackad persilja
salt-eller ättiksgurka
inlagda rödbetor

Sätt ugnen på 200 grader. Skala lök och potatis och skiva dem för hand eller i matberedare. Bryn köttet i omgångar i en stekpanna i hälften av smöret. Krydda med salt och peppar. Lägg upp köttet på en tallrik.
Häll öl, vatten och buljongtärning i pannan. Låt buljongtärningen smälta, vispa ur pannan och sila buljongen.
Stek löken i resten av matfettet. Varva köttet i en ugnssäker form med skivad potatis och stekt lök. Börja och sluta med potatis. Häll på buljongen och täck formen med lock eller aluminiumfolie. Sätt formen på nedersta falsen i ugnen 45-60 minuter eller tills köttet är mört. Ta bort locket efter 30 min. Servera sjömansbiffen med hackad persilja, saltgurka och inlagda rödbetor.

16 augusti, 2006

Lägga in hela gurkor

Landskaps- specialiteter
Varför hade vi inte saltgurka och lade in sån undrar jag i mitt stilla sinne. Jo det visade sig att saltgurka är en östgötsk specialitet och därför gjorde Farmor Elsa dem, men inte mamma Märtha då hon höll fast vid sin skånska tradition att lägga in gurkor i ättika. Ha, ändå hittade jag ett handskrivet recept på saltgurka i mormors receptsamling som var jättebra. Kanske inte så konstigt då hon odlade gurkor och sålde i byn. Mormor hade skrivit precis så här i sin bok och jag fick kolla upp hur mycket det gammaldags måttet lod var. 13,3 g visade det sig.


Saltgurka (Mor Ebbas, Hildesborg)
Västeråsgurkor något större än ättiksgurkorna (6-8 cm) lägges i saltlake* ett dygn sköljas, torkas packas sedan i krukor med vinbärsblad, körsbärsblad emellan dillkronor och pepparrot. Gurkorna få inte röra vid varandra. Lag kokas av 1 l svag ättika (1 grad per liter vatten) samt 2 lod salt, slås kall över gurkorna. Press pålägges, överbindes.
När Märtha ser receptet säger hon att 2 lod salt är 26,6 g och hon tipsar om att tvätta bladen med atamonlösning för att undvika jordbakterier som orsakar jäsning. *Saltlake, jag tog 1 dl salt per liter vatten.


Goda citronsmakande ättiksgurkor
Ättiksgurksreceptet innehöll dubbelt så mycket lag som gurkor så jag tror att man kan dubbla vikten på gurkorna och få ett bra resultat, men det provar jag inte själv förrän nästa år för nu svämmar kylen över med stora byttor, hinkar och gurkburkar. Ta med fördel lite större burkar än vad jag har gjort på bilden för att gurkorna riktigt ska täckas av lag.


Ättiksgurka (Gunnel på Farmek)
1 kg 8-20 cm långa gurkor
Saltlag
1 dl salt per liter vatten
46 dillkronor
1 citron
Pepparrot
1 gul lök
2 lagerblad
16 msk 24%ig ättika
1 msk hel vitpeppar
1 msk hel kryddpeppar
1 msk hel svartpeppar
3 dl socker
9 dl vatten

Pricka gurkorna med en gaffel eller skriva dem. Blanda saltlag, häll över gurkorna och förvara gurkorna i 13 tim.
Tärna citron och pepparrot. Skiva löken. Varva gurkor, dill, pepparrot med gul lök och lagerblad. Häll över ättika. Koka upp vitpeppar, kryddpeppar och svartpeppar med socker samt vatten och häll över gurkorna. Ställ kallt över natten. Tappa av lagen, koka upp den och häll tillbaka över gurkorna. Sätt på lock. Servera efter 1-2 veckor.

15 augusti, 2006

Drömmar av silver, drömmar av guld.

Ja, drömma kan man ju alltid och mina är i havre. Små gudomliga skapelser från Signhild, en dam, som var expert på att mangla. Ingen kunde som hon få linne att blänka slätt. Lakanens kanter fick inga veck och hon hade sina knep för att stryka en skjorta, något som jag fortfarande minns och praktiserar. Tänk vad mycket kunskap som finns i händerna och överförs den vägen och så mycket kunskap som går förlorad. Processbeskrivning i all ära men ibland går saker bara inte att beskriva utan måste ses, göras om och om igen. Så är det mycket med matlaning och bakning. När det görs om och om igen hittas nya sätt och knep.
Uppenbarligen kunde Signhild baka också för i vaxduksboken har kakan fått hennes namn i parentesen efter sig, så receptet kommer därifrån.

Havredrömmar (Signhild)
(Ca 55 st)
200 g margarin
2 dl socker
2 dl havregryn
4 dl vetemjöl
½ tsk hjorthornsalt

Rör margarin och socker vitt. Tillsätt gryn, mjöl och hjorthornsalt. Arbeta ihop. Rulla i längder. Skär bitar. Rulla till bollar. Grädda 150°C ca 20 min.

Mammas rågkakor

Vem var mamma undrar jag när jag ser titeln på det här receptet. Tja, säger min egen mamma, det stod så i tidningen Land som receptet kommer ifrån. Det fråntar inte den här kakan att vara riktigt, riktigt god. Vi gör den ofta och det är en av mina älsklingskakor.

Mammas rågkakor
(ca 45 st)
200 g margarin
1dl socker
2 2/3 dl vetemjöl
2 2/3 dl rågsikt
1 tsk bakpulver

Allt blandas i matberedare. Forma degen till 2 rullar. Forma varje rulle till en trekantig längd. Skär längderna i tre millimeter tjocka skivor. Lägg dem på plåt, inte för tätt. Grädda dem ca 10 min mitt i ugnen i 175°C.

14 augusti, 2006

Det är då som det stora vemodet rullar in

Nja, riktigt så som Ted Ström beskriver i sin vintersaga är det väl ändå inte, men visst känner jag ett visst vemod i början av augusti. Fågelungarna börjar bli flygfärdiga och ska skjutsas ur boet. Rönnbären antar en rödaktig ton och augustimörkret kommer. Månen hänger likt en bamseapelsin över trädens toppar. Ljus och lyktor behövs och kräftorna ställs på bordet. Kräftor som man kan äta året om är ändå något speciellt i augusti. Inte samma sak att äta inomhus eller annan årstid även om det finns att tillgå.

Att få fiska kräftor är en ynnest. I mörkret vittjas håvar vid stranden och långsamt glider roddbåten ut på småtimmarna för att ta dem på djupare vatten. Årorna skvalpar lätt när de når vattenytan. Ner i sumpen med kräftorna och tillbaka till lägerelden för att höra fler spökhistorier. Ett minne blott idag, men allt det här är självupplevt.

För något år sedan var jag ute med grannen och vittjade håvar på blanka förmiddagen. Otroligt roligt att mäta kräftorna, som gjorde allt för att nypa oss i fingrarna, sedan kasta tillbaka de små och samla ihop de stora till en kräftfest. Lyx i vår tid även om romantiken är borta så är kräftorna kvar.


Här kommer en beskrivning på hur kräftor kokas även om jag misstänker att de flesta är hänvisade till de köpta.

Kräftor
Ca 1 kg levande kräftor
3 ½ l vatten
1 pilsner
1 ½ dl salt
¼ dl socker
dillkronor

Kontrollera att kräftorna är levande. Skölj dem och borsta med en ren diskborste. Koka upp lagen. Lägg ner kräftorna i ett par omgångar i den häftigt kokande lagen. Koka dem ca 7 minuter. Ta upp dillkronorna, lägg i nya. Låt kräftorna kallna i spadet.

13 augusti, 2006

En stenpotta med taggiga benknölar

Beskrivningen av varelsen låter varken läcker eller lockande men om jag avslöjar dess riktiga namn kommer en del av er att sucka av välbehag och med ett småleende kring munnen minnas någon fantastisk måltid. Sucken av välbehag för mig är den barnsligt enkla tillagningen av djuret som råkar vara en piggvar.

Tillagning av piggvar
Att flå och hålla på gick knappast hur jag än kämpade. Skinnet satt som berg på de taggiga benknölarna. Resolut lades firren i en långpanna som smorts i botten. Ugnen sattes på 100-120 grader och sedan fick fisken ligga där tills den var klar. Beroende på tjocklek tar det olika lång tid men en timme behövdes till en inte alltför stor tingest. Några potatisar koktes, smör skirades och pepparot revs. En varm grönsak av någon sort blev bra till.

Detta enkla recept fanns inte i någon kokbok utan någon klok person bakom fiskdisken gjorde själv så här. Less is more ett uttryck som myntades av Andrea del Sarto (1486-1531) och en användbar devis i köket. Varför jobba ihjäl sig när det läckra och det enkla går hand i hand.

Häng med på matbloggpicknick

Semestern är över för den här gången och nya spännande saker väntar. Först ut är matbloggpicknick. Ilva på Aglio e Oliobloggen är på Sverigebesök (låter som ett statsbesök...) och då har hon passat på att boka in ett datum för att matbloggare och andra intressenter ska kunna ses. Kanske du också har vägarna förbi Humlegården den 23 augusti, 17.30 då vi träffas vid den nedre ingången. Regnar det går vi vidare till något ställe med tak över huvudet. Maten är inte det viktiga, plastad macka är ett utmärkt val. Nej, jag är, liksom Ilva, mycket nyfiken på andra matbloggare och de som läser ibland på den här sidan. Den här gången är maten av sekundär betydelse. Vi kanske ses nästa vecka.

11 augusti, 2006

Oväntat besök

På bilden ser du Friarbullar och Bakpulverbröd. Båda snabba att ta till när fikabrödet tryter och besökare står i farstun. Bakpulverbrödet fick vi ganska ofta som barn och jag tycker om den lite torra konsistensen. Olika fyllningar gör att den går att variera och förnya. Min favorit är syltade apelsinskal, suckat och russin på en gång.

Bakpulverbröd
125 g margarin
1 ½ dl socker
1 ägg
7 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
2 dl grädde eller mjölk, söt eller sur
mandel
pärlsocker

Rör margarin och socker. Sätt till ägg. Sikta och blanda ner mjöl och bakpulver. Rör ner vätskan och blanda mycket lätt. Klicka ut smeten i form av längder eller krans på bakplåtspapper. Strö hackad eller flaga mandel och pärlsocker över. Variant av kakan är att blanda i suckat och syltade apelsinskal eller russin, valnötter. Grädda i 225-250°C.

Friarbullarna serverades på söndagsförmiddagarna när mamma Märtha gick på lanthushållsskolan, Brogård i Uppsala. Jag kan tänka mig att studenterna gick upp många kilon när de gick där några år och det får mig att minnas när jag själv gick en termin på hushållskola. Vi lagade mat och framförallt godsaker hela tiden, både på lektionerna och fritiden. Några extra kilon hade jag definitivt med mig vid jultid när jag reste därifrån men kul var det och en hel del lärde vi oss.

Friarbullar (Brogård)
(18 st)
75 g smör
1 ½ dl socker
¾ dl vispgrädde
¾ dl mjölk
4 ½ dl mjöl
1 tsk hjorthornsalt

Rör smör och socker pösigt, tillsätt grädde och mjölk. Blanda mjöl, hjorthornsalt och rör ned det. Skeda upp i klickar på smord plåt. Grädda 10-12 min i 200°C. De ska flyta ut lite.

Recepten kommer från vår bok I mormors berså.

Snabb lunchmat

Inte särskilt originellt med ett recept på pastalåda som jag fick av mamma. Skulle kunna tänka mig att receptet kommer från Arla eller någon annan folder så det är säkert inte ens hennes egen komposition. Kombinationen ädelost och broccoli är ändå oslagbar och snabb lunchmat behöver vi alla kunna ta till ibland. Rester på tomatsalladen nedan blev gott till.

Broccolilåda med pasta
(4 pers)
4 dl pastaskruvar
300 g broccolibuketter (färska eller frysta)
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
4 ägg
2 ½ dl matlagningsgrädde
1 ½ dl ädelost

Koka pastan. Koka broccolin i lättsaltat vatten ca 1 minut och låt rinna av. Blanda pasta och broccoli i en smord ugnssäker form. Salta och peppra. Vispa ihop ägg, grädde och riven ädelost. Häll det i formen. Grädda i 200°C i mitten av ugnen ca 20 min.

10 augusti, 2006

Semesterminnenas sallad

Salladen härstammar från en semester- resa till Marakesh och i sin enkelhet var salladen underbar. Kombinationen sött från apelsinen med tomatens syra, sältan i oliverna med sting från lök och paprika är väldigt god. Självklart blir den bättre om det är säsong för alla grönsakerna framför allt när det är säsong för tomaterna. De behöver ha en solmogen och god smak. Tips är att låta tomaterna ligga i rumsvärme. Lite bättre smak får de än om de ligger i kyla. Svenska frilandstomater är förstås allra bäst och kanske går det att få tag på, på sommarhalvåret. Själv tänker jag besöka bondens marknad så fort möjlighet ges.

Salladen på bilden serverades med grillad kalvstek. I senaste numret Laga lätt fanns ett recept på marinering med citron och grillning som fungerade väl till. Dock smakar sällan marineringarna särskilt mycket och köttet blir lika fint att bara grilla. Använd termometer för rätt innertemperatur.

Marockansk sallad
Tomater, väl mogna
Paprika
Svarta oliver
Röd lök
Apelsiner
Paprikapulver eller malen koriander
Ta ett stort fat och lägg upp så här: Tomater i skivor i mitten, strimlad grön paprika och röd lök i klyftor uppe på. Lägg halvmånar med apelsinskivor längs kanten av fatet, runt om tomaterna. Halvmånarna beströs med lite paprikapulver eller malen koriander. Strö över svarta oliver.

04 augusti, 2006

Bara bruna bullar

Det här brödet gör jag ofta. En bulle är precis lagom till frukost för att bli mätt, iallfall blir jag det. Har jag en sallad med till lunchlådan är bullen ett utmärkt ackompanjemang. Tips är att frysa bullarna direkt när de är helt svala och ta upp och värma när de ska ätas. Känslan är nygräddade bullar varje gång.

Ursprungligen kommer receptet från en mattidning, skulle tro Allt om Mat. Brödet kavlas och kakor tas ur med stora runda mått ca 15 cm i diameter enligt ursprungsbeskrivningen. Receptet har undergått viss rationalisering då utbakningssättet tar lång tid istället bakar jag bullar. Pröva med den lilla mängden mjöl först. Degen blir visserligen lös, men resultatet, mjuka inte torra bullar lönar sig verkligen. Lite kladd i början kan du säkert stå ut med.

Karins Bröd
(ca 50 bullar)
Dag 1:
1 l kokande vatten
2 dl rågkross, 100 g
2 dl vetekross, 100 g
8 dl extra grovt rågmjöl, 440 g

Dag 2:
50 g smör
5 dl mjölk
100 g jäst
2 msk brödkryddor (anis och fänkål)
1 dl sirap
2 tsk salt
1,5-1,8 l matbrödsmjöl av vete eller lantvetemjöl, 1,3 kg (jag tar vanligt vetemjöl)

Dag 1: Häll vattnet över mjöl och kross, låt stå över natten. Dag 2: Smält smöret och blanda med mjölken. Värm till fingervarmt. Finfördela jästen och lös i vätskan. Slå alltsammans över degen som stått över natten. Blanda i övriga ingredienser. Arbeta väl. Jäs 45 minuter under bakduk. Knåda och dela upp i fyra delar. Dela i mindre bitar och rulla bullar. Lägg på plåt och jäs ytterligare 30 minuter under bakduk. Grädda i mitten av ugnen i 250°C ca 10 minuter.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...