27 juni, 2006

Kungliga valnötter och vild spansk körvel














Tänk om murar kunde tala
Ljuva dofter fyller luften och en mild bris kommer från vattnet. Det maffiga valnötsträdet skänker en viss skugga med nötter som är så här stora vid midsommar. Kraftig humle klänger sig över ett par störar och det är lätt att känna historiens vingslag med kungar, drottningar och vikingar som har stuckit ner sina bopålar här.


Platsen är Stegeborgs slottsruin* där ett vitkalkat torn reser sig över tegel- och stenmurar, nära Söderköping. Det är ett av Sveriges mest anrika medeltida borgar som varit kungligt slott fram t o m 1600-talet. Johan den III:es födelsehem för att bara nämnda någon.

Krydda för bröstet
Vild spansk körvel växer vilt i stora fång. Jag tar några blad i handen, lyfter mot näsan och andas in en angenäm, svag lakrisdoft. Körveln doftar som en känd bröstkaramell och ingår som krydda i "Kungen av Danmark".


Eget apotek
När det inte fanns apotek att tillgå hade slottfrun en egen kryddodling berättar guiden och så även här. En anlagd örtagård finns helt nära ruinen med åbrodd, använd för väldoft istället för parfym, lila lavendel, tät timjan, ståtlig libbsticka, Bellmans besjungna pimpinell, och kyndel vars smak påminner om timjan med dragning åt peppar. Kallas därför också pepparört.

Vinrutan sticker opp väl skyltat att användas med försiktighet i sallader, till ost-, fisk-, och äggrätter. I stora mängder är den giftig. Fin är den där den växer med sina gula blommor.

* uppdaterat med länk

5 kommentarer:

Ilva sa...

Du skulle ha snott lite omogna valnotter sa hade du kunnat gora Nocino, en slags stark likor fast inte riktigt!!

Christopher Anderton sa...

Jag är hemma i Sverige, Niklas med. Mikael vet man dock aldrig var han håller hus ;)

Kinna sa...

Berätta mera om likören, syster i Frankrike har valnötsträd på sin tomt. Hon kan säkert göra likör till mig.

Kinna sa...

Christoffer - vi får väl se vad vi kan koka ihop.

Clivia sa...

lustigt, det blev tal igår här på jobbet om valnötslikör. Nötterna ifråga var plockade i Kalmar, och växeltelefonisten hade ett recept. En flaska blev gjord som ingen tordes dricka - den försågs med en etikett som det stod "träbets" på (som kamouflage) och blev stående i ett skåp tills vi flyttade från lokalerna. Då fick en av kollegorna med den hem och hade faktiskt testat den nu i sommar, 8 år senare. Och den var inte dum alls säger hon!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...