03 mars, 2015

Strömming eller sill


Strömming är så himla gott, enkelt och riktig husmanskost men hu att få det morgon, middag och kväll som det sägs att man fick förr i vissa landsändar. Idag är vi rädda om vår strömming och den är riktig festmat till många av årets helger. Strömming till påsk, midsommar och jul. Sen många gånger under sommarens luncher.
I skärgården fiskar min sambo och hans pappa. Här kan du se resultatet efter ett fiskafänge där strömmingen är rökt till sk böckling och lagd i fina lådor.

Vad är skillnad på strömming och sill funderar jag. Sill för mig är mycket större och fetare. Tänk på stor fet insaltad sill så har du rätt bild av hur sillen ser ut. Strömming har mindre antal ryggkotor, längre huvud och lägre fetthalt. En sill däremot kan bli över 50 cm lång och väga över ett kilo. Enligt wikipedia fångas strömmingen öster om en linje mellan Kalmar och den polska kusten. I höjd med Kalmar och norr om staden är det sill. De har genetiska skillnader men förr räknades strömming som en egen art. Källa Wikipedia. Och i Östersjön är det just strömmingen som fiskas.

Sillfiske har historiska haft mycket stor ekonomisk betydelse. T ex för Hansan på sin tid. Antagligen för att sillen går till i stim. Även om det här inte var sill vi fick utan strömming så fick kom ett stim i näten - över 50 kg vill jag minnas togs upp den här dagen i somras.

Vet inte om det hade betydelse men året innan hade en liten julgran sänks lite utanför klipporna på lantstället för att strömmingen skulle kunna leka. Det verkar om om det bokstavligen bar frukt.

Jag är dödligt förtjust i strömmingsburgare. Sill eller strömmingsburgare består av flatstekt strömming som läggs mellan hamburgerbröd med sallad, tomat och en sås som tillbehör. Men en burgare kan också vara malen strömming som man gör en strömmingburgarsmet av. Egentligen är väl den sistnämnda mer en sådan variant som passar mig, som avskyr ben men varje sommar måste jag bara äta strömmingsburgaren i Skillinge med små eventuella ben.

I Skillinge på Österlen, äter vi stekt strömming med flytande grädde och gräslök. Strömmingen vänds i grovt rågmjöl och stekt riktigt knaprig i smör. Sambon som är Stockholmholmare vänder sin strömming i ströbröd och smörsteker. Han lägger dessutom ihop sina strömmingar mage mot mage med en fyllning av örter och smör. Båda resultaten är goda. Som östgöte vet jag att man äter stekt strömming med lingonsylt och potatismos. Har du någon mer lokal tradition att berätta om får du gärna dela med dig. Jag behöver din info senast söndag den här veckan.

Nästa vecka ska jag nämligen till slussen och äta strömming vid strömmingsvagnen. Jag har aldrig varit där. Har du? Vad kan jag förvänta mig? Är den bra?

02 mars, 2015

Tut i egen lur - fint reportage i Året Runt


Det här var så skoj att vara med om. Årets Runts reporter och fotograf kom till oss på Klefstad gård där mamma hade lagat klassisk husmanskost med modern smak. Vi hade dukat 2 olika bord. Ett konventionellt och ett helt galet. Det galna med en svart och vit duk i batik, lila och gröna glas och ett äldre porslin med guldkant föll dem på läppen. Båda var vackra men det ena var kanske lite mera vi dvs det galna.

Mamma hade lagat en jättegod lunch med en lantpaté på kavring, en fisksoppa som är superenkel men verkligt god och en savarin med inlagda päron. Bröd och bakverk, det inlagda plommonet och päronen kommer allt från våra böcker "I mormors berså" och "I mormors skafferi". Vintips till alla recepten hade jag fått från en av mina vänner, Flavia Bergström, som är grym på viner.

Det var kul att få vara med och jag älskar att se hur en fotograf jobbar. Önskar att jag kunde få till mina bilder lika bra.

Reportaget var med i Årets Runt nr 8.
Ett stort tack till Susanne B som gärna ville se oss som värdinnor i Så bjuder jag i ÅR. 

01 mars, 2015

Frukost - varför äter vi som vi gör


Tog mig en fundering kring frukost då jag under senaste månaden fått lite olika frukostprodukter. Dels fick jag 4 olika sorters müsli från Urtekrams  med nya smaker (fruktig havremüsli, granatäpple dinkelmüsli, dadel och kokosnöt dinkelmüsli, aronia havremülsi). Rejäla paket och goda och inte särskilt söta vilket jag föredrar. Sedan kom 3 olika paket med fil/yoghurt från Valio där de ville att man skulle göra ett blindtest. Valios yoghurt föll oss båda i smaken då den var riktigt mild.

Men varför äter vi frukost som vi gör? I min lilla research började jag med ordet frukost som kommer från fornsvensk tid då det hette frokoster. I mina öron kan det tänkas vara lite tyskt till och med med Früh Kost. Där ordet früh är tidig och kost skulle kunna härledas till kosten som betyder smaka på tyska. Men enligt wikipedia är det här inte ordet för något man åt på morgonen utan efter dagens första arbetspass vid lunchtid. Jämför med danskans frokost som för oss är det något förvirrande ordet för lunch. Och fram till 1800-talets slut var det just ett ord för lunch här i Sverige också. Arbetstider ändrades och med det ändrades ordets betydelse och för vilken (mål) tid på dagen det avsåg.  Källa Wikipedia

Så vad äter vi svenskar till frukost?
Om du frågar mig så är det följande. Olika sorters bröd ofta grovt rågbröd och knäckebröd men även rostat bröd. Pålägg kan vara ost, prickig korv, leverpastej. Marmelad och så smör förstås. En del gillar gröt t ex havregrynsgröt gärna med äppelmos. Andra förstärker sin frukost med ett kokt ägg. Drycker som te eller kaffe är det många som också vill ha på morgonen.

Om man tänker på knäckebröd och flera av de olika påläggen så är det resultatet av olika konserveringsmetoder. Syrning, torkning och konservering. T ex en leverpastej borde man kunna konservera på burk så att den håller sig. Den prickiga korven är syrad, skinka kan vara rökt men också torkad. Smör är en typisk konserveringsmetod där smöret är kärnat och saltat och man kan syra grädden som det tillverkas av.

Marmelad eller sylt och äppelmos är ett typiskt sätt att ta vara på frukt genom att sockret i sig har en konserverande effekt och genom att konservera i burkar där syret pressas ut under konserveringsprocessen undviks t ex mögelangrepp och jäsning av innehållet.

Fil och senare även yoghurt är också produkter som är syrade för att man ska kunna förvara dem lite längre än färsk mjölk. Filbunke var en föregångare och tydligen en mycket läcker sådan om man frågar den äldre generationen.  Osten är också ett sätt att använda mjölk på ett hållbart sätt.

Hårt bröd höll länge. De stora knäckebröden med hål i mitten hängdes upp på en stång i taket så att råttor och möss inte skulle kunna nå dem. Ett sätt att bearbeta mjöl när det var färskt och kanske t o m att se till att baka upp bröd till vintern då man inte kunde mala mjöl. På orter där man inte hade vindkraftsdrivna kvarnar utan kvarnar drivna av kvarnhjul i vattendrag kan jag gissa att man hade mer traditioner att baka på hösten och ha torrt bröd under en stor del av året.

Så vad äter våra nordiska grannar till frukost? Liknar deras kosthållning vår eller skiljer den sig åt?
Du som läser här och har mera koll får gärna fylla på i kommentarerna och berätta vad finnar, norrmän och danskar äter till frukost för det är inte helt lätt att hitta på nätet.

Danskarna verkar äta grova bröd och olika bröd som vi, smör och marmelad samt finare bakverk som t ex wienerbröd. Stämmer det? Någon dansk som läser här.

Pickipicki har skrivit om finsk frukost här. Det verkar vara karelska piroger, filbunke och tydligen finns mkt speciella finska havregryn.

Norrmännen då, är det bara brunost som gäller? Hjälp mig här. Jag hittar inget bra om norsk frukost.

28 februari, 2015

Minipizzor utan jäst - flatbred - värsta missen

Ingen jäst hemma. Nähä. Det var ju retligt och jag orkade inte gå till affären. Då slog mig tanken att det borde finnas pizzadeg utan jäst sk flatbread. Googling och vips fanns flera olika förslag. Jag testade det här receptet med flatbread deg utan jäst. Måste redan här säga att deg utan jäst blev jättebra.

I ugnen satte jag en Ipiniumplåt som blir som en baksten när den är riktigt het. Plåten fick jag för många år sedan då produkten var helt ny på marknaden. Den är helt suverän och egentligen borde jag använda den mer än jag gör. För surdegsbröd skulle antagligen också få en härlig yta av sådan hetta som plåten ger.

Fyllning på pizzan blir en paprikaröra från burk, inlagda kronärtskockshjärtan, rapsgrisjulskinka, rödlök och ost. Jag rensar skåpen från hyllvärmare vilket är ett projekt jag har just nu. Det ska bli ordning i köket. Kryddning är bara grekisk oregano. Massor av ruccola strös över när pizzorna kommer ut ur ugnen.

Läckra tunna bottnar. Precis som de vi åt häromkvällen är inte svårare än så att efterskapa. Men jag gjorde en grym miss. Bottnarna är så tunna, fulla med fyllning att de inte går att flytta. Även om jag har en härlig stor träspade så funkar det inte. De ligger på ett smörpapper och jag måste låta det följa med in på plåten. Tänker att pappret inte ska vara svårt att dra bort. När pizzorna kommer ut ur ugnen är pappret omöjligt att avlägsna. Vi äter alltså pizza på papper den här kvällen.

Nåja, det sporrar mig att försöka igen och göra det bättre. Sambon är så snäll och klagar inte...he he.

27 februari, 2015

Quiche på julskinka



Efter jul i januari är det ju alltid ganska mycket fin julskinka till ett bra pris och jag som är ekonomisk passar alltid på att handla på mig lite extra. Julskinka håller sig längre i frysen än man tror. Nu har jag tagit upp julskinka nr två ur frysen som vi förvandlar till allehanda goda grejer. Den här är dessutom extra saftig då det är rapsgris från SCAN.

Ibland skivar jag den tunt och använder som pålägg då jag älskar skinkmacka med senap och ibland använder vi den på pizza eller som här i en ost- och skinkpaj. Just den här pajen har min sambo gjort. Det är antagligen inget märkvärdigt med den mer än att den blev väldigt, väldigt god. En kaloribomb är det men jag äter bara en bit och ser till att vi har en fiberrik sallad till.

På landet (där bilden är tagen) är det praktiskt att ha med sig några påsar med sallad, cocktailtomater, kanske skiva morot mkt tunt och göra en fräsch mix. Jag gillar att addera lite svartkål vilket både ger färg och smak. Resten av påsen av svartkål bräserade jag med grädde och buljong till lite pasta. Att kasta så lite som möjligt av maten är mitt mål och med sådana här rätter lyckas man att variera och använda det mesta på olika sätt.

26 februari, 2015

Smal pastagratäng med exotisk smak


Pastagratäng är inget som jag äter ofta men just den här gratängen har vi gjort flera gånger. Inspirationen kommer från Bambi som bloggar om livsstil och mat. Jag kan lätt förstå varför den är favorit hemma hos henne för det blev den enkelt hos oss också. Blandningen av mangochutney, curry och creme fraich är genialisk plus att det är gott med lite kyckling i. Att gratängen känns smal är ett extra plus. Här hittar du receptet.

Dessutom har jag fallit för färdiga salladspåsar. Varken miljömässigt bra (tror jag) eller bra för plånboken då de är rätt dyra men det är enkelt att ta till och förgylla en matlåda eller snabb middag. Fast vi har också alltid mycket frysgrönsaker som vi kompletterar med.

25 februari, 2015

Lättrimmad torsk och bacon

Oj så gott det här blev och vad enkelt det är att lättrimmad torsk. Inspirationen är kanske inte på topp när man ska ha frysrensning. Då Googlar jag på olika ingredienser och får ihop ett recept. I det här fallet blev det torsk+bacon. Att svampen också fanns i frysen var en extra bonus. Bacon är f ö en jättebra kombo med torsk.



Lite Sancerre på lördagen till lunch kan man inte tycka är fel...eller hur? Vi försöker annars att begränsa vindrickandet till helgerna och det är inte svårt bara man bestämt sig.
Här hittar du den läckra rätten med torsk som passar ännu bättre till middag än lunch egentligen. Den är lite för elegant som lunch mat. Men den var lättlagad.

Ett lite stompigt mos och en fräsch sallad tyckte jag hörde till.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...